#D IMM.

#T IMM.

Expertrapport om   
löner håller inte måttet.

#P IMM.

Vi har granskat den nyligen släppta IFAU-rapporten om lönebildning och också haft viss kontakt med författarna utan att få några begripliga svar på våra frågor. Detta är problematiskt då studien enligt vår bedömning har stå stora brister att det överhuvudtaget inte går att dra de slutsatser som forskarna gör, skriver Göran Zettergren och Roger Mörtvik, TCO.

#P IMM.

Rapporten om de sänkta löneökningarna fick stort genomslag i media. Vår bedömning är att rapporten inte håller måttet. Studien har i själva verket så allvarliga brister att det är märkligt att den har lyckats passera den akademiska granskningsprocessen.Göran Zettergren och Roger Mörtvik.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Hur höga löneökningarna ska vara är inte bara en fråga som intresserar löntagare, arbetsgivare, fackliga- och arbetsgivarorganisationer. Löneökningstakten är också en central fråga för hur väl ekonomin fungerar. Regeringen har i flera av sina åtgärder för att öka sysselsättningen haft som mål att förändra just hur lönebildningen fungerar så att lönerna hålls tillbaka.

#P IMM.

Regeringen har dessutom gett olika expertmyndigheter i uppdrag att studera hur väl lönebildningen fungerar. Nyligen publicerades en av dessa rapporter via den egna expertmyndigheten för arbetsmarknadsutvärdering, IFAU. I rapporten, skriven av bland andra professor Lars Calmfors, hävdas med bestämdhet att lönerna har hamnat på en lägre nivå än vad de annars skulle ha gjort till följd av regeringens jobbskatteavdrag och den mindre generösa a-kassan.

#P IMM.

Regeringens jobbpolitik har i hög grad byggt på att jobbskatteavdrag och sänkt ersättning till de arbetslösa ska ge fler jobb genom att det pressar ned lönerna på arbetsmarknaden. Företrädare för regeringen har dock inte så gärna velat säga öppet att detta är syftet.

#P IMM.

I IFAU:s rapport hävdas att den förda politiken har medfört att lönerna har hamnat i storleksordningen 3-6 procent lägre i dag än vad de annars skulle ha varit och att de sänkta lönenivåerna är ett bevis på att regeringens politik har fungerat som tänkt.

#P IMM.

Vi har granskat studien och också haft viss kontakt med författarna utan att få några begripliga svar på våra frågor. Detta är problematiskt då studien enligt vår bedömning har stå stora brister att det överhuvudtaget inte går att dra de slutsatser som forskarna gör. Studien baseras på löneutvecklingen för drygt 100 000 individer per år åren 2006-09. En central del i den tes som förs fram är att en sänkt ersättning till de arbetslösa ska ha haft en avgörande effekt på lönebildningen. Problemet är bara att IFAU:s datamaterial inte omfattar uppgifter om vilka individer som faktiskt påverkas av förändringar i ersättningsgraden. Istället hittar man på en teoretisk ersättningsgrad baserad på antagandet att samtliga individer berörs fullt ut.

#P IMM.

Visst har försämringen av a-kassan varit omfattande, men det har också lett till att allt fler tvingats privatisera sitt inkomstskydd. Drygt hälften av löntagarna har inkomstförsäkringar som skyddar dem från de regelförändringar som forskarna i rapporten utgår ifrån att de har drabbats av. Nästan alla på arbetsmarknaden berörs av omställningsavtal som ger ekonomiskt stöd och hjälp att hitta nytt jobb vid uppsägningar. Dessutom är en fjärdedel av löntagarna inte längre medlemmar av a-kassan och berörs därför inte heller. Det är således bara en liten minoritet vars incitament i verkligheten kan antas påverkas av just dessa förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som man utgår ifrån har gett så stor effekt.

#P IMM.

Ändå är vår allvarligaste invändning mot forskarnas slutsatser att man inte tar någon hänsyn vare sig till produktivitetsutvecklingen i ekonomin eller till den effekt som hela den finansiella krisen haft på lönebildningen. Detta är uppseendeväckande då produktivitetsutvecklingen är helt avgörande för löneutvecklingen även i den teoretiska modell som studien bygger på.

#P IMM.

Forskarna har visserligen rätt i att löneökningstakten dämpades påtagligt efter 2007. Men detta berodde på helt andra faktorer. Finanskrisen ledde till stigande arbetslöshet vilket ledde även till att facken tog ett större ansvar för att löneökningarna inte skulle förvärra krisen i företagen. Samtidigt föll produktiviteten kraftigt vilket minskade löneutrymmet. Det är därför inte förvånande att löneutvecklingen dämpades under denna period.

#P IMM.

Detta visar i själva verket bara att partssystemet fungerar och att det under krisen har lyckats leverera både låga nominella löneökningar och låg inflation men också stigande reallöner för flertalet löntagare.

#P IMM.

Rapporten om de sänkta löneökningarna fick stort genomslag i media. Vår bedömning är att rapporten inte håller måttet. Studien har i själva verket så allvarliga brister att det är märkligt att den har lyckats passera den akademiska granskningsprocessen.

#P IMM.

Att inte ta hänsyn till produktivitetsutvecklingen i ekonomin, inte nämna finanskrisen en enda gång och inte bry sig om att kommentera att de data man har att tillgå inte tar hänsyn till hur a-kassan faktisk fungerar är inget annat än anmärkningsvärt. Detta behöver belysas och diskuteras. Därför skriver vi denna artikel.

#P IMM.

GÖRAN ZETTERGREN.

#P IMM.

chefsekonom TCO.

#P IMM.

ROGER MÖRTVIK.

#P IMM.

samhällspolitisk chef, TCO.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

