#D IMM.

#T IMM.

Min forskning beskriver sambandet.

#P IMM.

För den som anklagar forskning för att vara luddig borde det vara väsentligt att läsa forskningsrapporten som kritiseras. Tyvärr finns inget i Henrik Bergdahls inlägg på Brännpunkt (28/10) som visar att han tagit del av den 28-sidiga forskningsrapporten som ingår i boken Avstamp från Surveyinstitutet på Linnéuniversitet. Kan det vara att Bergdahl blott läst min debattartikel på Brännpunkt (27/10) och den där presenterade tabellen (något olyckligt rubricerade SvD länken till tabellen med "Här är undersökningen")?.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Tvärtemot vad Bergdahl gör gällande är det inte bara den stora andelen xenofobiska religionskritiker som ligger till grund för mina slutsatser. Istället är det så – som jag skriver i min föregående artikel på Brännpunkt – att de religionskritiska ställningstagandena i Survey 2009 jämförs med svarspersonernas attityd i frågor som berör främlingsfientlighet: begränsat byggande av moskéer, minskad flyktingmottagning, satsningar på ett mångkulturellt samhälle och arbetskraftsinvandring. Då tenderar religionskritiker – såväl xenofobiska religionskritiker som andra typer av religionskritiker – att inta attityder som är avvisande till invandring och invandrare.

#P IMM.

Den som vill kritisera vetenskaplighet bör också känna till skillnaden mellan samband och orsak, en distinktion som Bergdahl inte gör. När jag beskriver sambandet mellan religionskritik och främlingsfientlighet benämner jag detta just samband, inte orsak. Vid samband noteras en samvariation, men det finns inte något antagande om vad som är orsak och verkan. Den som däremot talar om orsakssamband – vilket Bergdahl gör, men inte jag – bör tala om hur detta kan komma sig.

#P IMM.

Bergdahl ifrågasätter även min referens till förbundet Humanisterna. Liksom många andra samhällsaktörer bedriver förbundet Humanisterna opinionsbildning. Det är min åsikt att förbundet bör beakta hur sådan opinionsbildning kan tas emot av dem som nås av den och vilka åsikter denna opinionsbildning kan förstärka.

#P IMM.

En debatt kan ta sig olika former. Ett val står mellan att föra en intellektuell diskussion eller en auktoritär dito. En intellektuell diskussion förs mellan olika argument och fokuserar på sakfrågan som diskuteras, vilket Bergdahl gör. Andra har valt en auktoritär diskussion. I en sådan diskussion är inte innehållet i vad som sägs centralt, utan vem som säger det. Egenskaper hos budbäraren kritiseras eller hyllas: religionstillhörighet, bostadsort och liknande personliga egenskaper. Denna typ av diskussion väljer jag dock bort.

#P IMM.

MAGNUS HAGEVI.

#P IMM.

docent i statsvetenskap och ledare för Sureyinstitutet på Linnéuniversitetet.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

