#D IMM.

#T IMM.

Vi tar hänsyn till det politiskt möjliga.

#P IMM.

Att behålla västvärldens näst högsta (ibland högsta) skattetryck med den belastning det innebär för företag och anställda och sedan låta dem betala en gång till för infrastrukturen är ingen tilltalande lösning.Annika Lundius.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

På flera punkter tycks Björn Hasselgren dela våra slutsatser i vår nyligen presenterade rapport om behovet att öka investeringsnivåerna av infrastruktur och hur det skulle kunna finansieras (Brännpunkt 23/4). Det är bra. Nu till ett antal kommentarer på Hasselgrens replik.

#P IMM.

För det första tycker Hasselgren inte att det är relevant att beräkna en infrastrukturskuld, bland annat för att det är "närmast omöjligt att entydigt bedöma vilken nivå infrastrukturinvesteringarna bör ha". Vi delar uppfattningen att det är svårt, dock inte omöjligt. WSP har gjort flera olika beräkningar av skulden med ett öppet resonemang om olika bedömningar, antaganden och svårigheter. Infrastrukturskulden på omkring 300 miljarder är i själva verket en konservativ bedömning.

#P IMM.

Vi anser att det är viktigt att sätta en siffra på underinvesteringarnas storlek för att så konkret som möjligt belysa de problem vi står inför. Detta ökar probleminsikten, vilket är en bra grund för politisk handling.

#P IMM.

Ja, så har vi detta med politik. Låt mig vara tydlig med att vi är för diskussionen om privat delfinansiering och brukaravgifter, vilket vi också skriver i rapporten och artikeln. Däremot måste det noga analyseras i varje enskilt fall hur ett införande av en brukaravgift påverkar näringslivets totala kostnadsbild och konkurrensförmåga.

#P IMM.

Hasselgren förespråkar en mycket omfattande privatisering av infrastrukturen med privata investerare som finansieras av brukarna, bland annat för att få fördelarna av marknadsekonomins dynamik. Detta är naturligtvis inte främmande för en organisation som tror på och verkar för marknadsekonomi. Men då borde man givetvis också göra något åt skattenivåerna. Att behålla västvärldens näst högsta (ibland högsta) skattetryck med den belastning det innebär för företag och anställda och sedan låta dem betala en gång till för infrastrukturen är ingen tilltalande lösning.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Svenskt Näringslivs förslag i detta sammanhang syftar emellertid till vad vi anser vara politiskt realistiskt på medellång sikt. Då får man nog inse att staten knappast kommer att ha en oväsentlig roll för Sveriges infrastruktur. Mot bakgrund av de stora problem vi står inför på detta område anser vi att det gäller att vara pragmatisk och att inte förbise frågan om statens balansräkning. För problemet idag är just att investeringarna i infrastruktur måste tas över statsbudgeten och att det försämrar de offentliga finanserna. För alla som ägnat sig åt ekonomisk styrning är det uppenbart att en modell där investeringar likställs med konsumtionsutgifter leder fel.

#P IMM.

Svenskt Näringslivs förslag går ut på att komma tillrätta med felet genom att vi kan växla ägande av finansiella tillgångar mot satsningar i infrastruktur. Detta är också ett sätt att fjärma investeringsbesluten från de relativt kortsiktiga politiska avvägningar som ofta ligger bakom statens budget.

#P IMM.

ANNIKA LUNDIUS.

#P IMM.

vice vd, Svenskt Näringsliv.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

