#D IMM.

#T IMM.

EU-listning missar riktigt farliga ämnen.

#P IMM.

EU:s nya förslag på kriterier för hormonstörande ämnen har allvarliga brister och farliga ämnen riskerar att missas. Det finns nya metoder för att riskbedöma ämnen, och vi uppmanar beslutsfattare att använda dessa, skriver forskarna Christina Rudén och Laura Vandenberg.

#P IMM.

Om vi misslyckas kommer samhällets kostnader för hälsoproblem att bli stora.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Hormonstörande kemikalier riskerar människors hälsa och kan leda till stora samhällskostnader för sjukvård. Det finns ungefär 100 000 kemikalier på den globala marknaden och användningen av kemikalier är mer omfattande än någonsin. Produktionen inom EU har ökat cirka sextio gånger på sextio år. Det är således en omfattande och viktig uppgift att identifiera de ämnen som kan orsaka skador på djur eller människors hälsa.

#P IMM.

Riskerna med hormonstörande kemikalier, det vill säga ämnen som kan störa kroppens hormonsystem, har uppmärksammats särskilt det senaste decenniet. Expertpaneler från WHO och UNEP med flera har visat att det finns övertygande vetenskaplig bevisning för att det finns ett samband mellan användningen av hormonstörande kemikalier och olika typer av hormonrelaterade sjukdomar och störd utveckling hos människor.

#P IMM.

Hur kan vi då avgöra om en kemikalie är hormonstörande? Hur kan vi skilja "värstingarna" från ämnen som inte är lika farliga?.

#P IMM.

Även om detta till synes är en lätt uppgift så är det i själva verket mycket komplicerat. EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag till nya kriterier för att identifiera hormonstörande kemikalier. Tyvärr har förslaget flera allvarliga brister och det har också fått hård kritik från forskarsamhället. En stor svaghet med förslaget är att beviskraven för att klassificera en kemikalie som hormonstörande är extremt höga. Ämnen som idag allmänt erkänns som hormonstörande, såsom plastkemikalien bisfenol A, skulle till exempel inte kunna klassificeras som hormonstörande i det föreslagna systemet. Med de nya kriterierna krävs att människor (inklusive barn) utsatts för kemikalierna och visats bli skadade innan ämnena kan regleras.

#P IMM.

Ett annat allvarligt problem är att metoderna för att sammanställa och utvärdera vetenskapliga studier är dåligt beskrivna. Detta leder till att bedömningarna riskerar att bli alltför otydliga, ofullständiga och subjektiva.

#P IMM.

Varför är vi då så oroade över detta? Det viktigaste skälet till vår stora oro är att om vi misslyckas med att begränsa användningen av hormonstörande kemikalier kommer samhällets kostnader för hälsoproblem att bli stora. Barn är särskilt känsliga för störningar i hormonsystemen, och effekterna visar sig ofta som påverkad utveckling och sjukdomar senare i livet. Kostnaderna för sjukvård kopplade till användningen av hormonstörande kemikalier inom EU har uppskattats till åtminstone 150 miljarder euro per år. I denna kostnadskalkyl ingår dock bara ett begränsat antal sjukdomar. Inte heller ingår kostnaderna för mänskligt lidande, eller kostnader för negativa effekter på andra djurarter.

#P IMM.

Betydande kostnader kommer även att drabba kemikalieindustrin. Enligt europeiska regler får bekämpningsmedel som har hormonstörande egenskaper inte användas inom EU. Därför har industrin arbetat aktivt för att begränsa möjligheterna att klassificera kemikalier som hormonstörande, även om det finns starka bevis för att de är det.

#P IMM.

I nästan två år har vi arbetat tillsammans med mer än tjugo andra forskare från USA, EU, Kanada och Australien för att utveckla en ny metod för systematisk utvärdering av vetenskapliga data med syftet att identifiera hormonstörande ämnen. Den nya metoden är tänkt att användas för att avgöra om tillgängliga data är tillräckliga för att klassificera en kemikalie som hormonstörande.

#P IMM.

Vår metod, SYRINA (som står för Systematic Review and Integrated Assessment) som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health avser att förbättra det vetenskapliga underlaget för beslut om riskhantering av hormonstörande kemikalier. Med denna metod kommer all tillgänglig data om hormonstörande kemikalier kunna användas och utvärderingen av data kommer att bli mer transparent och systematisk.

#P IMM.

Vi uppmanar därför riskbedömare och beslutsfattare i EU, USA och andra länder att använda metoden för att identifiera samband mellan misstänkt hormonstörande kemikalier och negativa effekter på djur eller människors hälsa. Vi uppmanar också EU-kommissionen att förbättra de föreslagna EU-kriterierna för att identifiera hormonstörande kemikalier.

#P IMM.

Om vi lyckas identifiera "värstingarna" på ett effektivt sätt kommer det att bidra till en bättre hälsa hos kommande generationer – och minskade sjukvårdskostnader.

#P IMM.

Christina Rudén.

#P IMM.

professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms Universitet.

#P IMM.

Laura Vandenberg.

#P IMM.

forskare i miljömedicin vid University of Massachusetts - Amherst, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

