#D IMM.

#T IMM.

Sociala medier avgör inte supervalåret.

#P IMM.

Förhoppningarna om stort genomslag via sociala medier för olika politiska budskap är stora. Men detta är en utopi. Visst, väljarna är på sociala medier, men väldigt få av dem vill prata politik där. Det skriver medieforskarna Marie Grusell och Lennart Hast.

#P IMM.

Dagens politiker delar scen både med katter, igelkottar och söta barn och här blir konkurrensen om väljarnas uppmärksamhet för hård.**Marie Grusell och Lennart Hast. **.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I år smäller det. Medierna och de politiskt intresserade har utropat 2014 till ett supervalår.

#P IMM.

Med val till både EU och riksdagen kommer vi mötas av politiska budskap överallt; affischer, tv-reklam, valstugor och partiledardebatter etc. Redan nu utropas sociala medier som den vinnande kommunikationskanalen i årets valrörelse. Genom mediernas rapportering får vi uppfattningen om att sociala medier har stor relevans. Detta visas genom återkommande rapporter om partiers framgångar på sociala medier. Även partierna själva knyter stora förhoppningar till sociala medier som kommunikationskanal. Ett exempel på detta var att Socialdemokraterna via Facebook bjöd in till deltagande i Sveriges första digitala förstamaj-tåg.

#P IMM.

Men kommer verkligen sociala medier att bli årets valvinnare? Vi ställer oss tveksamma. Väljarna tycks vara lika ointresserade av politik som vanligt. Sociala medier kommer inte ändra på det.

#P IMM.

Med internet föddes nya demokratiska förhoppningar om att val skulle vinnas på nätet. Genom introduktionen av sociala medier har dessa förhoppningar fått förnyad kraft. Nu skall väljare och politiskt valda mötas som jämbördiga parter på nätet. På sociala medier ges medborgare möjlighet att uttrycka sina politiska åsikter på en större arena, där det också finns en potentiell möjlighet att påverka andra.

#P IMM.

Helt klart finns det goda skäl till denna tro på sociala medier betydelse för årets valkampanjer. Anledningarna är flera. Sociala medier har på kort tid blivit en vardagsaktivitet. Idag är "alla" på sociala medier. Där kan vi välja att prata med vem som helst, hur som helst, när som helst och om vad som helst. Vi väljer själva vad vi vill prata om. Oftast blir det ämnen som engagerar oss; personliga saker som gör oss glada, ledsna eller upprörda. Här kan vi både upprätthålla våra personliga relationer och i viss mån knyta nya. Relationerna fördjupas genom att vi håller kontakten såväl på nätet som utanför. Genom att vi delar med oss av intryck blir vi  delaktiga i varandras vardag.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

På sociala medier har alla, åtminstone i teorin, lika stor möjlighet att sprida sina åsikter till alla andra. Utifrån sociala mediers positiva egenskaper är det därför lätt att knyta förhoppningar om ett nytt väljarbeteende, där väljare och politiker är lika intresserade av att prata politik.

#P IMM.

**Vi ser dock detta **som en utopi. Det finns fog för att vara skeptisk till sociala mediers möjligheter till påverkan på det politiska samtalet. Visst, väljarna är på sociala medier, men väldigt få av dem vill prata politik där.

#P IMM.

Majoriteten av svenskarna är inte politiskt aktiva i vardagen. Och är man inte aktiv i vardagen, är sannolikheten liten, att man engagerar sig politiskt med hjälp av sociala medier. En generös tolkning av begreppet politisk aktivet (uttryckt åsikt om politik på internet, diskuterat politik på Facebook eller kontaktat en politiker på nätet) vid valet 2010 visade att cirka 20 procent av svenskarna genomfört någon form av politisk aktivitet på nätet (Findahl 2011).

#P IMM.

Genom sociala medier har det blivit lättare att ta ställning; exempelvis har namninsamlingar via nätet vuxit fram som ett vanligt sätt att uttrycka sin mening i Sverige. Nära en tredjedel av svenskarna har på sociala medier skrivit på en namninsamling eller annat upprop (Gustavsson & Höglund 2011). Men ett engagemang som stannar vid ett knapptryck, så kallad slapptivism, leder troligen i sig själv inte speciellt långt. På sociala medier möts personer som har liknande politiska värderingar. Många gånger kan man prata om ekokammare eller filterbubbla, ett forum för politiska vänner. Dessa personer är oftast aktiva såväl på nätet som i vardagen. Och personerna i dessa olika grupper är dessvärre inte så många som man skulle kunna tro.

#P IMM.

**Forskning visar även **att majoriteten av användarna på sociala medier tar del av andras uppfattningar, snarare än deltar själva. För att vi skall sprida ett budskap på sociala medier, måste det vara något som står ut. I nuläget är svenskarna mer intresserade av att dela filmer om Zlatan, än filmer om politik. Dagens politiker delar scen både med katter, igelkottar och söta barn och här blir konkurrensen om väljarnas uppmärksamhet för hård. Rent krasst, politiska budskap blir sällan snackisar. Sannolikt kommer politiska budskap enbart uppskattas av de som redan har ett politiskt intresse. För många kommer de politiska partiernas budskap uppfattas som en objuden gäst som ignoreras.

#P IMM.

Vid  årets två val kommer de politiska partierna att få kämpa hårt om både uppmärksamhet, opinion och väljare. Även om kanalerna att nå ut har blivit fler, har det samtidigt blivit allt svårare att nå fram med sitt budskap. Att fånga väljare är inte lätt. Tyvärr finns det inga vinnande recept för hur man vinner val, faktorerna som samspelar är alltför många. Att lyckas med att nå fram med rätt budskap, i rätt kanal, vid rätt tidpunkt till rätt person – är i praktiken svårt. Dessutom konkurrerar politiska budskap med alla andra nyheter. Ändras omvärlden riskerar också väljaren att ändra sig. Politiska budskap blir en färskvara med kort hållbarhet.

#P IMM.

**Sociala medier är en ny **arena för det demokratiska samtalet. Principen för sociala medier är att dela och delta. Men vad vi ser i dag är att det är få som är politiskt aktiva på sociala medier. På nätet umgås man med sina vänner och för att synas - inte primärt för att prata om politik eller med politiker. Konkurrensens om medborgarens uppmärksamhet i sociala medier är knivskarp.

#P IMM.

För att få genomslag i sociala medier råder andra nyhetskriterier än i de traditionella medierna. Att svenskarna vill diskutera vilken den sötaste katten är, snarare än att diskutera vilket skatteförslag som är det bästa är helt tydligt. Den dag som våra politiker kan få väljarna att på nätet intressera sig mer för politik än för perserkatter - då kommer sociala medier att avgöra valet. Vi hoppas att vi inte får vänta allt för länge på det.

#P IMM.

MARIE GRUSELL.

#P IMM.

medieforskare, fil.dr. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.

#P IMM.

LENNART HAST.

#P IMM.

doktorand i marknadsföring och medier, Handelshögskolan Göteborgs universitet, adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan i Halmstad.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

