#D IMM.

#T IMM.

Många andra åtgärder är viktigare än mobilförbud.

#P IMM.

Det finns betydligt större störningar än elevernas mobiltelefoner som behöver åtgärdas i skolan. Politiker och skolhuvudmän bör exempelvis skapa förutsättningar för att drastiskt sänka elevantalet i klasser med svårigheter, skriver Thomas Bushby, frilansjournalist och speciallärare.

#P IMM.

Partierna tävlar om att visa vem som har hårdast nypor för att locka röster i skolfrågan. Självklara fraser om ordning och reda, studiero och god arbetsmiljö radas på varandra för att legitimera hårdare tag, det vill säga hårdare tag mot våra barn – eleverna.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

För de är inte som förr. De är stökigare, latare och mer ouppfostrade.

#P IMM.

Några exempel på förslag från de politiska partierna:.

#P IMM.

Givetvis vill jag som speciallärare, liksom övrig skolpersonal och, vågar jag påstå, även eleverna ha ordning och reda, och arbetsro i klassrummen. Visst kan mobilförbud vara ett bra förslag som i någon mån bidrar till detta – men brister i anpassningar, fysisk miljö, bemötanden av elever och professionell kompetensutveckling för lärarna orsakar betydligt större störningar än elevernas mobiltelefoner.

#P IMM.

I stället för att vara så fixerade vid mobilförbud och att kunna "flytta" på elever som stör bör politiker och skolhuvudmän skapa förutsättningar för att drastiskt sänka elevantalet i klasser med dessa svårigheter, anpassa miljön för att sänka ljudnivån och synintrycken, fortbilda skolpersonalen i till exempel lågaffektivt bemötande och annat som har stöd i evidens.

#P IMM.

SvD:s NYHETSBREV VALET 2018 – veckans viktigaste fördjupningar och granskningar.

#P IMM.

Det finns alltför många exempel på skolor som har klasser med över 30 elever trots att majoriteten kommer från studieovana och socioekonomiskt utsatta hem, och flera i klassen har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och beteendesvårigheter.

#P IMM.

Att skolor blivit mer inkluderande är i grunden positivt men har gjort att ensamma ämneslärare ska klara av att möta och undervisa elever med större olikheter, och fler med särskilda behov, i samma klassrum. Oftast utan att de fått kompetensutveckling, till exempel om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller mer tid i tjänsten för att förbereda och anpassa lektionerna till mer differentierade grupper i klassrummen.

#P IMM.

Det försämrar lärarnas arbetsmiljö, och därmed också elevernas studiemiljö. Tyvärr har det inte skett några framsteg på många år inom dessa till skillnad från löneutvecklingen som tack vare statliga pengar gett löner på mer rimliga nivåer.

#P IMM.

Värst utsatta blir elever med särskilda behov som är de som mest behöver väl genomtänka och strukturerade lektioner. De kräver, och har rätt till mer, enligt skollagens portalparagraf om en kompensatorisk skola. Det får de inte.

#P IMM.

En ny rapport om lärarnas arbetsvillkor av Karolina Parding, professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet, visar att lärarnas arbetsbelastning är fortsatt hög. Lärarna upplever att stödet från rektorerna är svagt och kompetensutvecklingen är alldeles för dålig. I sak innehåller rapporten inget nytt utan bekräftar bara att bristerna i arbetsmiljö är som de varit det senaste decenniet, och att det generellt inte skett någon positiv utveckling. Till förfång för lärarna, till förfång för eleverna.

#P IMM.

Fortfarande är lärarkåren överbelastad med arbetsuppgifter, stora klasser och späckade lektionsscheman som blockerar möjligheterna till fortbildning på arbetstid, individualisering av undervisning och ett välfungerande kollegialt utvecklingsarbete som enligt Skolverket och oberoende forskning har en avgörande betydelse för elevernas studieresultat och utveckling.

#P IMM.

Det går inte att blunda för att den positiva löneutvecklingen för lärarna de senaste åren till stor del skett med kraftfull påverkan från staten och statliga pengar. Utan en statlig medverkan hade denna uppvärdering av yrket inte skett, men bättre löner räcker inte för att få fler att vilja bli lärare. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och mer tid till att möta varje elev med bästa kvalitet är minst lika viktigt för dem som väljer lärarbanan. En logisk slutsats är därför att staten måste ingripa för att förbättra lärarnas arbetsvillkor och därmed även elevernas studiemiljö – men inte med repressiva förslag om mobilförbud och ökade möjligheter att flytta på stökiga elever.

#P IMM.

För att förbättra skolresultat och trivsel bör politiker fokusera på kompensatoriska åtgärder, utveckla skolornas arbetsmiljö, det vill säga lärarnas och elevernas, och ta bort en stor del av lärarnas arbetsuppgifter så att de får tid till relevant kompetensutveckling i vardagen, bättre möjligheter att individualisera och anpassa undervisningen till elever med särskilda behov, och en utökad samverkan mellan varandra, kollegialt lärande, och elevhälsan.

#P IMM.

Det skapar förutsättningar för både arbetsro och studieresultat hos alla elever.

#P IMM.

Thomas Bushbyfrilansjournalist och speciallärare.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

