#D IMM.

#T IMM.

”Regeringen bluffar om betygen”.

#P IMM.

Jan Björklund och den borgerliga regeringen har efter långa förhandlingar i slutna rum skickat ut ett förslag till nytt betygssystem på remiss. Dagens system med fyra betygssteg (IG, G, VG och MVG) ska ersättas med en ny sexgradig skala. Fler betygssteg ger enligt regeringen större tydlighet och motiverar eleverna att lära sig mera. Ett påstående som, hur gärna regeringen än vill, varken har stöd i forskningen eller verkligheten.

#P IMM.

Ett målrelaterat betygssystem ska uppfylla vissa kriterier. Utbildningsministern använder ofta höjdhoppsmetaforen, att eleverna måste veta var ribban ligger som man ska hoppa över. Tydliga kunskapskrav gör att det målrelaterade betygssystemet fungerar för eleverna. Det är just här Jan Björklund gör en miss.

#P IMM.

Det kommer inte att finnas några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som ska ligga mellan G och VG samt VG och MVG. Kriterierna för dessa mellansteg får tas fram lokalt. Att missa kriterierna rimmar illa med Björklunds retorik, men som blir fullt förståelig när man sätter in frågan i den politiska bilden.

#P IMM.

Alliansen vill ha tidiga betyg från årskurs 6. Men tidiga betyg förutsätter tidiga målbeskrivningar i ämnena och den detaljregleringen accepterar varken lärarorganisationerna eller Björklunds kollegor i regeringen, dvs moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna.

#P IMM.

Eftersom verkligheten inte går att kombinera med Björklunds ambitioner blir resultatet en dålig kompromiss. Fler betygssteg utan tydliga kriterier blir faktiskt flummigt och otydligt. Att säga att fler betygssteg skulle ge större tydlighet är en bluff – lärare, föräldrar och elever dras vid näsan. Nu kommer vissa skolor ha höga krav på sina elever och andra lägre, betygen kommer inte att bli helt jämförbara.

#P IMM.

Dagens betygssystem fungerar som urvalssystem till vidare studier. Enligt forskare i pedagogik så motiverar dock inte betygen eleverna att lära sig mer. Dessutom räcker det inte med en bokstav eller en siffra på ett papper. Eleverna måste få veta vad de kan, vad de inte kan och vad de kan bli bättre på.

#P IMM.

Det är många fler signaler och detaljer som lärarna behöver kommunicera än vad som ryms i betyget.

#P IMM.

Det behövs ett nytt modernt utvärderingsinstrument som bygger på pedagogiska forskningsresultat i den svenska skolan. Utveckla därför en ny form av skriftliga omdömen till eleverna från första klass hela vägen upp genom utbildningssystemet. Dessa omdömen kan vara systematiserade genom nationella riktlinjer. Men de ska inte vara betygsliknande.

#P IMM.

Vidareutveckla istället de skriftliga individuella utvecklingssamtalen. Med betygsfria omdömen kan läraren förmedla ett bra kunskapsunderlag till eleverna och deras föräldrar. Vad eleven har lärt sig, om eleven har ansträngt sig, hur aktivt eleven deltar i undervisningen, vilka framtidsutsikter som lärarna ser och vad eleven borde satsa extra på osv.

#P IMM.

Vi vill vi att betyg endast ska ges som ett slutligt dokument i årskurs 9, samt som slutbetyg på gymnasiet. På detta sätt används betygssystemet där det fungerar, som urvalsinstrument till vidare studier.

#P IMM.

Det återstår att se om Jan Björklund har mod nog för att förankra sitt betygsförslag över blockgränserna. Miljöpartiet är berett att ha en konstruktiv dialog, eftersom vi vet att den svenska skolan behöver långsiktiga överenskommelser.

#P IMM.

Men om politiken verkligen vill lösa betygsfrågan på ett långsiktigt hållbart sätt måste vi också ta hänsyn till den vetenskapliga kunskap som finns om betygens inneboende problematik. Följaktligen bör betygen enbart användas till det de är bra till, nämligen som urvalsinstrument.

#P IMM.

Nya uppföljningssystem för motivation och information i skolan måste utvecklas. Den moderna skolan måste bygga på pedagogisk forskning, inte på politikers och föräldrars minnen från den egna skolgången.

#P IMM.

FAKTA.

#P IMM.

Debattören.

#P IMM.

Mats Pertoft.

#P IMM.

riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet.

