#D IMM.

#T IMM.

Svenska företag kan   
stötta textilarbetarna.

#P IMM.

Just nu genomför en statlig kommission i Bangladesh en översyn av den lagstadgade minimilönen i landet. Uppemot 200 000 textilarbetare har under september deltagit i demonstrationer för att kräva att översynen leder till en väsentlig höjning av lönerna. Desperationen bland arbetarna är stor, både på grund av de låga lönerna och den bristande säkerheten i fabrikerna. Fair Trade Center och Swedwatch uppmanar nu svenska företag att framföra till Bangladeshs regering att de stödjer arbetarnas lönekrav.

#P IMM.

Det är viktigt att svenska och internationella bolag belönar leverantörer som tillåter facklig verksamhet.Anneli Nordling och Viveka Risberg.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Enligt artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har var och en som arbetar rätt till en ersättning som ger möjlighet till en människovärdig tillvaro. Lönen ska täcka basala behov såsom mat, rent vatten, husrum, kläder, utbildning för barn och sjukvård. Enligt beräkningar från organisationen Asia Floor Wage Alliance utgör den nuvarande lagstadgade minimilönen i Bangladesh på 250 kronor i månaden endast 12 procent av en levnadslön. Arbetarna begär en höjning av minimilönen till 660 kronor i månaden. De befarar dock att höjningen blir mycket liten då branschorganisationen för textilproducenter, Bangladesh Garment Manufacturers and Exporters Association, har föreslagit en höjning till motsvarande 300 kronor.

#P IMM.

Den statliga lönekommissionen väntas komma med sitt förslag under de närmaste veckorna och därefter fattar regeringen ett beslut om den nya lönenivån. Gina Tricot, H&M;, KappAhl, Lindex, MQ, New Wave Group, RNB (med varumärken som Polarn & Pyret och JC) och Åhléns köper kläder och textilier från Bangladesh och har alla möjlighet att skicka tydliga signaler till lönekommissionen; ge arbetarna rimliga löner, vi lämnar inte Bangladesh. Svenska företags aktiva påtryckningar för höjda löner och för en årlig lönerevision som tar hänsyn till inflation och ekonomisk utveckling är ett viktigt första steg mot att löner som det går att leva på blir verklighet i Bangladesh.

#P IMM.

Senast en översyn av den lagstadgade minimilönen skedde var 2010, även den gången till följd av våldsamma protester, och minimilönen dubblerades. Höjningen har dock ätits upp av inflationen och en textilarbetare har i själva verket sämre köpkraft idag än 2010. Skeptiker hävdar att höjda löner skulle få klädköparna att fly Bangladesh. Men på företagen har man redan gjort kostnadskalkyler som visar att radikalt ökade löner i Bangladesh skulle leda till en så pass liten prisökning att det ändå är affärsmässigt fördelaktigt att behålla produktionen i landet. Lönekostnaden utgör i regel bara någon procent av ett plaggs totala produktionskostnad.

#P IMM.

En central del i ett framgångsrikt arbete för höjda löner och säkra fabriker är också att stödja rätten till att bilda och gå med i fackföreningar. Efter Rana Plaza-kollapsen i maj då 1127 arbetare dog, beslutade regeringen i Bangladesh att tillåta textilarbetare att organisera sig i fackförbund utan att först få tillåtelse från fabriksägaren. I praktiken motarbetas dock facklig verksamhet av både parlamentariker och fabriksägare som inte sällan är samma personer. Det finns alltså starka ekonomiska intressen bakom den bangladeshiska politiken att förhindra facklig organisering och höjda löner.

#P IMM.

Det är viktigt att svenska och internationella bolag belönar leverantörer som tillåter facklig verksamhet samt att de utbildar arbetare, mellanchefer och ledningsgrupper om dialog mellan arbetsmarknadens parter. Det finns idag exempel på företag som gör just detta, bland annat H&M.; Om alla företag skickade samma signaler skulle det få stor betydelse för facklig organisering inom sektorn, vilket är avgörande för att arbetarna själva ska kunna kräva höjda löner och säkra arbetsplatser.

#P IMM.

Löneprotesterna i Bangladesh äger rum i en tid då arbetsvillkoren i landets textilindustri är i strålkastarljuset. Dessutom finns en allt större konsensus i omvärlden om att både näringslivet och stater måste följa FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Svenska företag bör dra nytta av det internationella tryck som skapats och framföra till Bangladeshs regering att de stödjer arbetarnas lönekrav, att de vill se årliga lönerevisioner och att de ämnar dela de ökade kostnaderna med leverantörerna. Ett sådant ställningstagande i kombination med ett långsiktigt arbete för att garantera fackliga rättigheter är nödvändiga åtgärder för att hantera de utmaningar som import av textilier från Bangladesh innebär.

#P IMM.

Kommer våra svenska klädkedjor att agera?.

#P IMM.

ANNELI NORDLING.

#P IMM.

ordförande Fair Trade Center.

#P IMM.

VIVEKA RISBERG.

#P IMM.

kanslichef Swedwatch.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

