#D IMM.

#T IMM.

Riksbankens recept leder allvarligt fel.

#P IMM.

Riksbanken har fel när de hävdar att skuldkvoten ökar. Vidare redovisas den felaktigt och tar inte hänsyn till att svenska hushåll har betydande tillgångar genom sina socialförsäkringar, skriver direktörerna och S-debattörerna Ilija Batljan och Lennart Weiss.

#P IMM.

Få analyserar tyvärr konsekvenserna av de förslag som nu lanseras.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Debatten om hushållens skulder och prisutvecklingen är på väg att landa farligt fel. Om inte sans och eftertanke infinner sig är risken stor att ogenomtänkta åtgärder pressas fram, som utlöser precis den kris som åtgärderna syftar till att förebygga, det vill säga byggstopp och en fastighetskris med dramatiskt fallande priser.

#P IMM.

Enligt färsk statistik från Mäklarstatistik har bostadspriserna ökat 14 procent det senaste året. Det är för mycket men motiverar ändå förtydliganden.

#P IMM.

Det är skillnad på nominella och reala priser. Tillgänglig data visar att småhusmarknaden till och med 2014 (figuren) ännu inte återhämtat sig sedan Lehmann-kraschen. Just nu stiger priserna för fort, i Sverige fortare än i andra länder med liknande tendens. Allt fler experter menar dock att det beror på att Riksbanken och Ingves bedriver västvärldens mest extrema penningpolitik och att få tror på inflationsmålet.

#P IMM.

**Om lönerna på **den glödheta tjänstemarknaden i Stockholm stiger med 5–7 procent och räntorna sjunker till rekordlåga nivåer vore det märkligt om priserna inte steg. Lägg därtill kommande amorteringstvång.

#P IMM.

Att vi hamnat här beror i hög grad på tidigare misstag av just Ingves. När höjningen av styrräntan genomfördes 2010, devis med hänvisning till hushållens skulder, innebar det en mycket kraftig höjning av realräntan och att inflationen föll snabbare här än i andra länder. Det har nu tvingat fram en minusränta, med fallande boräntor som kraftigt driver på prisutvecklingen.

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

**På samma sätt **måste debatten om hushållens skulder dissekeras. Riksbanken har fel när de hävdar att skuldkvoten ökar. Vidare redovisas den felaktigt och tar inte hänsyn till att svenska hushåll har betydande tillgångar genom sina socialförsäkringar.

#P IMM.

Beaktar man detta kan man med data från Eurostat jämföra hushållens skulder i 12 europeiska länder och se att svenska hushåll hamnar i mitten, på cirka 135 procent av disponibla inkomster i stället för cirka 175 procent, som är bankens officiella siffra.

#P IMM.

**Riksbanken bortser **också från att Sverige har ett helt annat skatte- och välfärdssystem än flertalet jämförelseländer vilket kraftigt påverkar beräkningen av hushållens disponibla inkomster.

#P IMM.

Mest förvånande är dock att Riksbanken inte tar hänsyn till att Sverige har en hög andel (närmare 70 procent) ägda bostäder vilket per automatik ger högre nominella skulder. Vad Riksbanken alltså gör är att den aggregerar hushållens totala skulder och sedan jämför rakt av med andra länder, utan att justera för hur bostadsmarknaden är sammansatt.

#P IMM.

När internationella myndigheter uttrycker oro över de svenska hushållens skulder baseras det alltså på i hög grad felaktiga underlag från Riksbanken. Att detta inte uppmärksammats av media och politiker och ställts under debatt måste i sig betraktas som anmärkningsvärt.

#P IMM.

Få analyserar tyvärr konsekvenserna av de förslag som nu lanseras. Vi har isolerat Riksbankens förslag om ett skuldkvotstak på 400 procent och med officiell statistik från SCB gjort beräkningar. Med en byggkostnad på 30 000 kronor per kvadratmeter kostar en bostad för en barnfamilj cirka 3 miljoner kronor i ren byggkostnad, exklusive markkostnader.

#P IMM.

**Med två inkomster **på 35 000 kronor vardera före skatt får hushållet låna cirka 2,3 miljoner kronor och den disponibla inkomsten blir då för låg för att ens finansiera byggkostnaden. Konsekvenserna blir givetvis dramatiska för såväl nyproduktionen som rörligheten på bostadsmarknaden.

#P IMM.

På samma sätt måste en förändring av ränteavdragen analyseras. Inom ramen för en större skatteomläggning är givetvis en sådan förändring hanterbar men isolerat skulle rådande orättvisor mellan generationerna förstärkas ytterligare. 40-talisterna fick sina hus betalda av staten via subventioner, ränteavdrag samt inflation. Trots det är Riksbanken och en del politiker redo att vidta åtgärder som skulle straffa dagens unga och barnfamiljer än mer.

#P IMM.

**Visst behövs reformer **på bostadsmarknaden men de måste sättas in på rätt ställe. Högt på listan kommer åtgärder som ökar byggandet, främjar rörligheten på bostadsmarknaden samt stöttar resurssvaga att få råd att efterfråga bostäder via bostadsbidrag, startlån och sparstimulanser.

#P IMM.

Regeringens program för 250 000 bostäder kostar överslagsmässigt cirka 800 miljarder kronor, kapital som måste allokeras som eget kapital från hushållen och lånat kapital från banken. Men vart ska detta kapital komma från om Riksbanken får sin vilja igenom och via multipla åtgärder stryper finansieringen?.

#P IMM.

Det är hög tid för politiker och medier att vakna. Riksbankens analyser håller inte måttet och deras recept leder allvarligt fel.

#P IMM.

Ilija Batljan.

#P IMM.

vice vd Rikshem, i dag ett av Sveriges största förvaltande fastighetsbolag.

#P IMM.

doktor i social arbete, f d kommunalråd (S) i Nynäshamn samt landstingsråd i Stockholms läns landsting.

#P IMM.

Lennart Weiss.

#P IMM.

kommersiell direktör, Veidekke, Skandinaviens fjärde största bygg- och projektutvecklingsbolag.

#P IMM.

socialdemokratisk debattör med bakgrund som politiker eller politisk tjänsteman på samtliga tre parlamentariska nivåer.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

