#D IMM.

#T IMM.

Fel att naturprogram premieras i högskolan.

#P IMM.

Vi behöver fler läkare som läst vårdprogrammet på gymnasiet och kompletterat med naturvetenskapligt basår. Vi behöver fler ingenjörer från el,- bygg- och industriprogrammen. Eleverna, högskolorna, arbetsgivarna och samhället i övrigt skulle vinna på det, skriver Ruhi Tyson.

#P IMM.

Debatten har rasat de senaste åren om yrkesprogrammens vikande elevantal och låga status. Ett sätt att bemöta detta kommer från den senaste lagrådsremissen som föreslår att den grundläggande behörigheten till högskolestudier ska återinföras som en del i alla yrkesprogram.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Men ett perspektiv som hittills inte verkar förekomma lika ofta i debatten handlar om gymnasial yrkesutbildning som en del i ett livslångt lärande. Vad är det egentligen en utbildning till kock, undersköterska, elektriker eller snickare kan bidra med utöver själva yrket? Det finns förvånansvärt lite forskning på området, särskilt när intresset också kopplas ihop med ett fokus på en bred allmänbildning. Det sistnämnda är viktigt om inte yrkesutbildningen ska leda till onödiga inlåsningseffekter, det vill säga hindra att en person går vidare och lär sig något nytt så småningom då det är mer regel än undantag i dag att man växlar yrke en eller två gånger i livet.

#P IMM.

I Sverige är det också vanligt att tala i termer av allmänbildning kontra yrkesutbildning, det vill säga att göra en distinktion mellan bildning som är allmän och utbildning som är yrkesspecifik. I Tyskland, däremot, förekommer också begreppet yrkesbildning och hänvisar då ofta till bildningserfarenheter i yrkessammanhang. I dessa sammanhang finns forskningsarbeten som visar att en kombination av yrkesutbildning och allmänbildning på gymnasienivå och direkt efter har en tendens att förstärka människors målmedvetenhet i det fortsatta lärandet. Det handlar då om biografistudier där man tittat på vad elever som utbildat sig till snickare, skräddare, verktygsmakare och elektriker gjort senare i livet.

#P IMM.

Kanske mest relevant för debatten här i Sverige är upplösningen av teori–praktik-motsättningen. Många av de yrkesutbildade eleverna gick vidare till högskolestudier och upplevde att dessa berikades mycket av deras yrkespraktiska kunskaper, också i de fall där studierna inte hade något med utbildningen att göra som exempelvis en snickares sjuksköterskeutbildning. Vi har i dag snarast ett problem i att de flesta högskolestudenterna kommer från de högskoleförberedande programmen och därför i stor utsträckning saknar praktisk erfarenhet. När det gäller utbildningar som kräver mer än allmän behörighet, det vill säga som kräver att man läst det naturvetenskapliga programmet, så är kontrasten om möjligt ännu större. Det här har bara förvärrats av att alternativet, att komplettera med det naturvetenskapliga basåret gör att man hamnar i en sämre urvalsgrupp i dag än för 15 år sedan, något som lett till att det naturvetenskapliga programmet framstår som det enda meningsfulla valet för många av de mest högpresterande eleverna.

#P IMM.

Men det är direkt feltänkt att premiera de elever som läser det naturvetenskapliga programmet över dem som läser ett yrkesprogram och sen kompletterar med ett basår. Vad vi behöver mer av är elever från exempelvis vårdprogrammet som kompletterar med basåret och sen blir läkare. Elever från exempelvis el-, bygg- och industriprogrammen som kompletterar och sen blir ingenjörer. I kombination med regeringens förslag att återinföra de allmänbildningsämnen som behövs för att få allmän behörighet så skulle en större andel elever i yrkesprogrammen som därefter någon gång går vidare till högskolestudier kunna leda till åtminstone tre positiva effekter:.

#P IMM.

Ett sätt att konkret uppnå detta är att en genomförd yrkesutbildning ger meritpoäng för högskolestudier tillsammans med en ändring i ansökningskvoterna som gör att de med naturvetenskapligt/tekniskt basår inte längre får sämre förutsättningar än andra sökande. Oavsett om man går den vägen eller en annan så behöver incitamenten öka markant för högpresterande elever att välja yrkesprogram. Det finns ingen förlorare här, eleverna vinner på det, högskolorna vinner på det, arbetsgivarna och samhället i övrigt vinner på det.

#P IMM.

Ruhi Tysonfil dr. pedagogik, fil lic. didaktik, bokbindare.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

