#D IMM.

#T IMM.

Fler unga måste få chans till ett framtida yrke.

#P IMM.

De skärpta kunskapskraven i skolan gör att alltför många inte kommer in på gymnasiet. Elever lämnas utanför och får inte ens chansen till ett yrke, skriver Annelie Westlund.

#P IMM.

Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar. Hösten 2016 saknade 16,9 procent av eleverna i nian betyg för att komma in på något program överhuvudtaget och hösten 2017 var siffrorna än mer alarmerande.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Varför är det så många elever som inte får ett slutbetyg och kommer in på gymnasiet? Det spekuleras i olika orsaker; andelen elever med annan härkomst har ökat, svenska skolans undervisning är undermålig, den stora lärarbristen eller den digitala transformationen. Nyligen publicerades en artikel som ifrågasatte om det överhuvudtaget finns förutsättningar för alla i grundskolan att klara den nuvarande läroplanens krav. Kanske är tiden nu äntligen mogen för en genomlysning av hur det förändrade betygssystemen har påverkat möjligheterna att komma in på gymnasiet och därmed skapa en plattform för ett framtida yrkesliv.

#P IMM.

Mellan 1962 och 1994 rådde ett betygssystem som i hög grad beskrev vad eleverna skulle lära sig. De fick betyg enligt en femgradig relativ betygsskala. Eleverna fick också välja allmän eller särskild kurs i ämnena matematik och engelska. Den allmänna kursen skulle präglas av en konkret framställning av innehåll och täta repetitioner medan särskild kurs skulle tillämpas på en något högre abstraktionsnivå. Alla som deltagit i undervisningen fick ett slutbetyg.

#P IMM.

Det innebar att elever med låga betyg också kom in på en gymnasieutbildning. Ofta valde de då att gå en yrkesutbildning som inte krävde lika stor teoretisk ämneskunskap. Betygssystemet ifrågasattes på flera punkter. Framförallt handlade kritiken om att betygen inte sa något om elevernas egentliga kunskaper utan endast beskrev hur kunskaper i ett ämne förhöll sig till andra elevers.

#P IMM.

Det relativa betygssystemet användes i 32 år och byttes ut i samband med att Lpo 94 infördes med ett målrelaterat betygssystem och en tregradig skala. Nu var betygskriterierna skrivna på sådant sätt att läraren skulle bedöma kvalitativa skillnader i elevens sätt att uppfatta, förstå, resonera och lösa problem inom ett ämne. Läraren skulle utgå ifrån så kallade värdeord. Men värdeorden upplevdes som inkonsekventa och otydliga och de beskrev sällan någon stegring. Kursplaner och kunskapskrav ansåga var oklara och tolkningsbara. För att komma in på gymnasiet var eleven tvungen att ha godkänt i tre så kallade kärnämnen. De nya intagningskraven ledde till att skolan anklagades för att bli en treämnesskola där alltför stort fokus lades på de ämnen som kunde ge en inträdesbiljett till gymnasiet.

#P IMM.

Sjutton år senare var det dags för ett nytt betygssystem. 2011 sjösattes Lgr 11 som bygger på samma målrelaterade princip som den i Lpo 94 men nu i en sjugradig skala. Eleverna ska få betyg från A till och med E, samt F som ett underkänt betyg. En stor förändring från Lpo 94 är den påtagliga skärpningen av innehåll och beskrivning av kunskapskraven. Idag krävs dessutom åtta godkända betyg för att komma in på en yrkesförberedande linje. Motsvarande krav för att komma in på en högskoleförberedande linje är tolv.

#P IMM.

SvD:s NYHETSBREV VALET 2018 – veckans viktigaste fördjupningar och granskningar.

#P IMM.

Ändringarna i det senaste betygssystemet med skärpta kunskapskrav och ändrade villkor att komma in på gymnasiet har ökat kraven på den enskilde eleven. Många elever går ut grundskolan utan att ha godkänt i det antal ämnen som krävs för att komma in på gymnasiet. Framför allt den grupp som tidigare valde ett yrkesinriktade program står utan biljett på det tåg som ska ta dem vidare in i vuxenlivet. Intentionen är att yrkesprogrammen också ska ge behörighet till högskola. Det är en bra tanke att en ung människa inte ska behöva låsa sig tidigt på grund av felaktiga val. Men när en så stor andel elever står helt utan möjlighet att välja framstår ett felaktigt val som överkomligt och är dessutom möjligt att rätta till längre fram i livet.

#P IMM.

Ett betygssystem ska informera om vad eleven kan, fungera som motivationshöjare, sortera elever inför antagningen till gymnasiet samt ge information om kunskapsutveckling över tid. Det är tveksamt om nuvarande system klarar dessa uppgifter.

#P IMM.

Ett målrelaterat betygssystem skapas genom att man utgår från en idé om vilka kunskaper som behövs och vilka förmågor som antas vara skäliga i en viss ålder. Hänsyn tas också till vilka kunskaper som anses viktiga för att verka i samhället. I kursplanen läggs en stor vikt vid kvaliteter som handlar om metakognition, förmågan att analysera, kommunicera, hantera information och olika begrepp. Dessa förmågor löper som en röd tråd i elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, även i de praktisk-estetiska ämnena. Att dessa förmågor är viktiga i vår samtid är svårt att ifrågasätta. Men om förmågan inom dessa relativt kognitivt krävande förmågor är begränsade hos eleven? Om eleven inte klarar det, exempelvis på grund av språkliga svårigheter eller personlig mognad? Kanske har eleven annan härkomst eller en funktionsnedsättning som begränsar? Är det då rimligt att inte komma in på gymnasiet överhuvudtaget? Eller kan det vara så, att även om eleven inte språkligt kan teoretisera det praktiska ändå kan utföra uppgifter på ett utmärkt sätt? Ska förmågan att abstrahera och kommunicera vara en sådan skiljelinje till att få ingå eller lämnas utanför ett samhälle? Eller har vi ett ouppnåeligt, verklighetsfrånvänt och exkluderande betygssystem?.

#P IMM.

Det är troligt att de skärpta kunskapskraven bidragit till ökat kunnande för ett flertal elever. Pisa-resultaten från 2015, med elever från den första årskullen som har läst enligt Lgr 11, visar på ett trendbrott av tidigare nedåtgående resultat. Ändå kan vi inte blunda för att nuvarande intagningssystem lämnar alltför många elever kvar på perrongen. Nästan en femtedel av de unga får inte ens en biljett. Det är dags att fundera över vad som är möjligt för varje enskild individ. Ta bort kraven på godkänd för att börja på ett gymnasieprogram. Låt eleverna använda betygspoängen som valuta för att söka ett valbart program.

#P IMM.

Det är ett högt pris våra unga får betala i ambitionen att höja kvaliteten i skolan. Vi har skapat ett system som utesluter unga människor från en inträdesbiljett till ett framtida yrkesliv. Det är ett ofantligt resursslöseri, både utifrån ett ekonomiskt men framförallt utifrån ett mänskligt perspektiv.

#P IMM.

Annelie Westlund.

#P IMM.

rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, åsikterna i artikeln är skribentens egna.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

