#D IMM.

#T IMM.

Nationell samordnare: Unga får inte ställas utanför.

#P IMM.

Nya beräkningar visar att 32 procent av landets 24-åringar varken arbetat eller studerat under minst ett år sedan de blev myndiga. Nu behövs det ett helhetsgrepp, skriver Inger Ashing, nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar.

#P IMM.

Unga som varken arbetar eller studerar är en mycket heterogen grupp.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I dagarna går många ut gymnasieskolan. Majoriteten kommer relativt enkelt att gå till vidare studier eller till ett arbete. Men det finns de som inte har den möjligheten och som upplever stor osäkerhet inför sin framtid. Nya beräkningar visar att en tredjedel av alla 24-åringar någon gång har stått utanför utbildning och arbete under ett helt år. Vi har alltför länge accepterat att unga med behov som skolan och andra inte lyckats möta ställs utanför.

#P IMM.

Den enskilt mest betydande faktorn för etablering på arbetsmarknaden är avslutade gymnasiestudier. De vanligaste orsakerna till att unga avbryter sina studier är socialt utanförskap och mobbning, brist på pedagogiskt stöd och dåligt bemötande i skolan. Bakom statistiken finns individer som bär på sina helt unika berättelser. Många unga behöver ett individualiserat och uthålligt stöd för att hitta motivation och sin väg framåt.

#P IMM.

• En tredjedel är någon gång utanför arbete eller studier.

#P IMM.

Nya beräkningar visar att 32 procent av landets 24-åringar varken arbetat eller studerat under en period av minst ett år sedan de blev myndiga. Det motsvarar 43 000 individer. Ett år är en lång tid i en ung människas liv. För en del kan det vara ett år med erfarenheter som berikar, för andra social isolering och psykisk ohälsa. 7 procent eller 10 000 av landets 24-åringar har varit utanför studier eller arbete under minst tre sammanhängande år.

#P IMM.

Vi ser en positiv trend där andelen som varken arbetar eller studerar bland unga i åldern 15–24 år har minskat sedan den ekonomiska krisen 2009, från 9,5 procent till 6,7 procent år 2015. Detta är historiskt låga nivåer, vilket är glädjande. Men det innebär inte att vi kan nöja oss. Det är fortfarande alltför många. Vi ser att unga med funktionsnedsättning och utrikesfödda flickor fortfarande i större utsträckning står utanför studier och arbete än andra unga.

#P IMM.

Det finns också indikationer på att fler riskerar att hamna utanför studier och arbete framöver. Till exempel ökar antalet unga med aktivitetsersättning. Försäkringskassans prognos är att de kan komma att bli 50 000 år 2020 jämfört med dagens knappt 40 000. Forskarna Magnus Tideman och Jessica Arvidsson konstaterade tidigare i vår att 78 procent av unga som har läst vid gymnasiesärskolan står utanför den ordinarie arbetsmarknaden trots att de både vill och kan bidra på arbetsmarknaden. Om vi inte lyckas ta tillvara kunskaper och erfarenheter från nyanlända på ett bra sätt riskerar även många av dem att långvarigt hamna utanför arbete och studier.

#P IMM.

• Vi misslyckas trots goda intentioner.

#P IMM.

Att många unga varken är i studier eller arbete är inget nytt fenomen. Många aktörer försöker bidra till en lösning men trots det händer det för lite. En förklaring är att vi inte i tillräckligt stor utsträckning utgår ifrån individens behov, resurser och framtidsdrömmar. En annan att arbetet som sker bedrivs parallellt i olika projekt och verksamheter. Trots många insatser visar siffrorna att vi inte lyckas stödja dem som har det som svårast att etablera sig i samhället.

#P IMM.

• Vi behöver ta ett helhetsgrepp och göra mer tillsammans.

#P IMM.

Problematiken för och kring unga som varken arbetar eller studerar är omfattande och komplex. De befinner sig ofta i utsatta livssituationer. För att förhindra att unga hamnar i denna situation och stärka deras etablering krävs insatser inom en rad olika områden.

#P IMM.

Som nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar har jag fått regeringens uppdrag att bidra till ökad samverkan mellan stat, landsting, kommuner liksom med det civila samhället och näringslivet. Jag har hittills besökt ett sjuttiotal verksamheter, organisationer, företag och myndigheter och mött flera hundra personer. Det finns mycket verksamhet och ofta även en samsyn kring behovet av att prioritera insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Nu intensifieras arbetet för att hitta hållbara lösningar för det framtida arbetet. Samordnaren ska bidra till att minska risken för att unga hamnar utanför arbete och studier, bättre synliggöra deras levnadsvillkor samt stärka vägarna in i studier och arbete.

#P IMM.

Landets kommuner bedriver ett omfattande arbete för unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan genom det Kommunala aktivitetsansvaret. I skollagen regleras hur kommunerna ska kontakta och erbjuda lämpliga åtgärder för dessa unga. Omfattningen och inriktningen på arbetet varierar mellan olika kommuner. Våren 2016 genomförde Skolinspektionen en granskning i 16 kommuner med stora andelar unga utanför arbete och studier. De såg behov av förbättrat arbete i två tredjedelar av dessa kommuner. Det behövs ytterligare insatser och eventuellt även ett förtydligande av kommunernas ansvar. Det finns inspirerande exempel från kommuner som har kommit långt. Vi vill tillsammans med kommunerna sprida och utveckla arbetet framöver.

#P IMM.

Många statliga myndigheter har uppdrag inom området som behöver samordnas bättre. Vi behöver gemensamt arbeta för att få ihop de olika stödsystem som finns så att unga inte hamnar mellan stolarna eller får otillräckligt eller sent stöd.

#P IMM.

Jag kommer dessutom att tillsammans med det civila samhället, folkbildningen och näringslivet utforska hur deras roll kan stärkas.

#P IMM.

• Unga är en resurs.

#P IMM.

Unga som varken arbetar eller studerar är en mycket heterogen grupp. Bland dem finns personer som har blivit svikna av samhället både en och två gånger. För att nå framgång i arbetet behövs flexibla lösningar utifrån varje individs behov, resurser och ambitioner. De insatser som erbjuds behöver utgå från vad individen kan och vill och inte från vad respektive aktör har att erbjuda. Vi behöver stödsystem med individen i fokus. Stödet behöver vara långsiktigt och kunna följa unga över tid så att de inte riskerar att falla mellan stolarna.

#P IMM.

En viktig utgångspunkt är att unga är en resurs som kan vara aktörer i sin egen etablering utifrån sina förutsättningar. Ungas egna röster och inflytande behöver stärkas i insatser och verksamhetsutveckling. Komplexiteten kräver ett helhetsperspektiv. Hela samhällets arbete måste synliggöras, och vi kan göra mer tillsammans!.

#P IMM.

Inger Ashing.

#P IMM.

nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar.

#P IMM.

Den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar arbetar fram till februari 2018 och har bland annat i uppdrag att ge förslag om framtida samordning inom området.

#P IMM.

Statistiken över 24-åringarna bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån och en beräkningsmodell som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har utvecklat. Det finns i dagsläget statistik för åren 2007–2013. Det gör det möjligt att följa 24-åringar tillbaka till att de var 18 år. Statistiken innefattar alla folkbokförda i landet som saknar inkomst över ett prisbasbelopp och inte finns registrerade i, eller har ersättning för utbildning.

#P IMM.

Den officiella statistiken över andel unga som varken arbetar eller studerar baserar sig på Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Enligt den officiella statistiken var det 6,9 procent av killarna och 6,5 procent av tjejerna åldersgruppen 15–24 år som varken arbetade eller studerade 2015. Det motsvarar omkring 79 500 individer. Det är främst i åldersgruppen 20–24 år då unga befinner sig utanför studier och arbete (9,7 procent av killarna och 8,9 procent av tjejerna).

#P IMM.

Redaktör: Carina StenssonBiträdande redaktör: Carl-Johan BilkenrothMejl: debatt@svd.seTelefonnummer: 08-135149Twitter: @SvDDebattFacebook: SvD Debatt.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

