#D IMM.

#T IMM.

Förskolan måste ses utifrån sina villkor.

#P IMM.

Förskolan har inte varit en självklar institution, utan har behövt, och behöver ännu i högsta grad, sina förkämpar.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Det är en viktig debatt om förskolan och förskolans betydelse för våra barns lärande, utveckling och hälsa som Ulla Waldenström initierar på Brännpunkt 2/7. Förskolan är en utbildningsinstitution som omfattar i stort sett alla barn och föräldrar i dagens Sverige och den förtjänar att få en betydligt större uppmärksamhet än den har idag.

#P IMM.

"Förskolan kan vi lämna, den är bra" - inledde utbildningsminister Jan Björklund (fritt citerat från en skolledarkonferens i våras), och fokuserade sedan i sin presentation, som vanligt är, den obligatoriska grundskolan och dess många omdebatterade utmaningar. Förskolan lever i medieskugga i förhållande till den dagligen uppmärksammade och problemkarakteriserade skolan. Den lever också i skugga beroende på en generellt positiv attityd och bild av förskola som inte väcker någon anledning till uppmärksamhet, utom vid speciella dramatiska och tragiska tillfällen. Internationellt har den svenska förskolan väckt intresse, bland annat beroende på en inriktning som löser både omsorgs- och tillsynsbehov inom en pedagogisk institution. Den bidrar därmed till både jämställdhet mellan kön och jämlikhet mellan olika familjeformer och grupper.

#P IMM.

**Men för att förstå **förskolan, dess kultur, dess forskning och föreställningarna om förskolan måste man se till dess tillkomst och nuvarande villkor. Detta hade givit Ulla Waldenström en början till svar på de många ställda frågorna i artikeln. Förskolan som del i varje barns vardag har en kort historia. Motstånd mot en institution för små barn som dessutom gjorde det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta var under lång tid omfattande. Förskolan har inte varit en självklar institution, utan har behövt, och behöver ännu i högsta grad, sina förkämpar. Waldenström talar om problematisk lojalitet och försvar, den har varit mycket nödvändig.

#P IMM.

Förskolans utbyggnad i slutet av 1970- och framför allt 1980-talet motiverades av arbetsmarknadsskäl, familjepolitiska skäl och jämställdhetsskäl. Det är inom dessa områden effektstudier i första hand skulle kunna förväntas, vilken effekt har förskolan haft på de områden för vilken den inrättades och upporganiserades som heltidsinstitution? Förskolan är inte primärt utvecklad som en utbildningsinstitution för barns lärande och utveckling, då hade den sannolikt sett annorlunda ut. Förskolan har sedan tilldelats en rad olika funktioner anpassade efter aktuella samhälleliga behov. Den har idag att hantera ett mycket komplext uppdrag under ofta mot syftet motsägelsefulla villkor. Detta bidrar bland annat till en pedagogisk osäkerhet och skillnader i kvalitet. Senaste åren har fokus legat på barnets lärande och hur investeringar i de tidiga åren kan ge utdelning längre fram - i skolresultat, i social integration, i hälsa och välfärd.

#P IMM.

Det föreligger, som Waldenström påpekar, mycket begränsad forskning om den svenska förskolan. Detta gäller generellt. En del av detta kan förklaras med en sen och begränsad akademisering av de yrken som bär upp förskolan. Förskoleforskning har inte förrän på senaste åren attraherat forskare utanför de grupper som genom sina professioner varit relaterade till förskolan på olika sätt. Ointresset för förskolan och för förskoleforskning både bland forskare, som bland finansiärer och politiskt ansvariga, är mer framträdande än det motstånd mot kvantifiering och resultatstudier som Waldenström framhäver.

#P IMM.

Vår uppfattning är att det inte är särskilt meningsfullt att diskutera om det i allmänhet är bra eller dåligt för barnen att vistas i förskolan. Fokus bör istället läggas på de faktorer som är mest betydelsefulla för att förskolan ska kunna vara en positiv lärande-, utvecklings- och omsorgsmiljö för barnen. Här kan forskningen utvecklas utifrån och med de verksamma i förskolan och skapa en forskning inte bara om utan också för förskolan.

#P IMM.

Avslutningsvis - Waldenström väcker en viktig diskussion. För att den ska vidareutvecklas måste förskolan, dess villkor, förutsättningar och forskning sättas i sitt historiska och nutida sammanhang.

#P IMM.

SVEN PERSSON.

#P IMM.

INGEGERD TALLBERG BROMAN.

#P IMM.

ANN-CHRISTINE VALLBERG ROTH.

#P IMM.

samtliga professorer på Malmö högskola.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

