#D IMM.

#T IMM.

Så har Tyskland lyft resultaten i skolan.

#P IMM.

Tyskarna har mött sin skolkris ingenjörsmässigt och snabbt fokuserat på gedigen mätning och åtgärder som den experimentella forskningslitteraturen visat fungerar, skriver Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

#P IMM.

Elever delas upp redan från femte klass beroende på intellektuell förmåga och intresse.Stefan Fölster.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I samma takt som Sverige har rasat i OECD:s Pisa-undersökningar har Tyskland klättrat varje år, efter en mycket dålig notering år 2000 när första mätningen gjordes. Nu är Tyskland ikapp Finland, Schweiz och andra länder som ligger nära toppen, i synnerhet i naturvetenskap och matematik.

#P IMM.

Eftersom många svenska skoldebattörer famlar vilt efter förklaringar till Sveriges ras, kan det vara värdefullt att närmare granska hur den tyska klättringen åstadkommits.

#P IMM.

Särskilt anmärkningsvärt är att de svagaste elevernas resultat har förbättrats mest i Tyskland, medan de har försämrats kraftigt i Sverige. Även invandrares barn har förbättrats mycket, vilket är intressant eftersom Tyskland också är en stor flykting- och invandringsmottagare. Invandrarbarn har numera samma snittresultat i matematik som snittet för samtliga barn i USA.

#P IMM.

Hur har de gjort? Efter chocken år 2000 lade Tyskland direkt stor vikt vid vad forskningsresultaten säger om framgångsrika skolor. Av det skälet har man inte heller brytt sig särskilt mycket om många av de teser som tvärsäkert påstås i Sverige. Man har till exempel inte centraliserat eller förstatligat skolan. Delstaterna som har ansvar för skolor är visserligen betydligt större än svenska kommuner. Men det var de också när Tyskland hade mycket dåliga resultat. Däremot har delstaternas utbildningsministrar börjat samarbeta mer.

#P IMM.

Man har inte infört nya lärarlegitimationer. Man har inte tillfört mer resurser i större utsträckning än Sverige. Inte heller har Tyskland inskränkt den valfrihet som finns mellan skolor. Skolsystemet är på sätt och vis mer segregerande än i Sverige, eftersom elever delas upp redan från femte klass beroende på intellektuell förmåga och intresse till en nioårig eller en tolvårig skola. Det har dock inte hindrat Pisa-återhämtningen. Även i Sverige kan noteras att de största resultatrasen har skett i de 55 kommuner som inte har någon konkurrens eller valfrihet i sina grundskolor, enligt en granskning från Reforminstitutet.

#P IMM.

Däremot har Tyskland byggt ut sådant som fungerar bra i Sverige, som att ha fler barn på förskolan. Och även en del som införts i Sverige på senare år. Till dessa hör en ny läroplan, fler nationella prov och bättre lärarutbildning.

#P IMM.

De sannolikt viktigaste reformerna är tagna direkt från den experimentella skolforskningen. Exakt hur man har gjort varierar något mellan delstaterna. Men på ett ungefär har det följt samma mönster.

#P IMM.

För det första har man redan för tio år sedan infört så kallade formativa bedömningar där barn redan på förskolan undersöks rätt noggrant, och behovet av särskilda stödinsatser kartläggs. Dessa stödinsatser sätts sedan in tidigt och under flera år, och man anstränger sig för att involvera föräldrarna i detta arbete och rentav utbildar dem också.

#P IMM.

En annan viktig reforminriktning är en mycket mer systematisk skolutvärdering. Nationella prov kompletterades tidigt med regelbundna stickprov för att säkerställa att man mäter på liknande sätt i skolorna. Skolorna gör regelbundet en "självutvärdering" som rutinmässigt kompletteras med en extern utvärdering. Båda dessa har fokus på hur lärandet går till snarare än rent formella krav. I Sverige köper kommuner eller enskilda skolor ibland in sådana externa utvärderingar. Men det är mer undantag än regel.

#P IMM.

New public management i form av relevanta resultatmätningar anses således i Tyskland vara en mycket viktig del av framgången, också helt i enlighet med forskningslitteraturen. Ett skäl till motreaktionen mot new public management i Sverige kan vara att mycket av resultatmätningen stannat vid pappersexercis. Skolinspektionens granskningar har till exempel blivit mer omfattande men har fått kritik för att nästan uteslutande granska blanketter och processer.

#P IMM.

Därtill har också ordning i skolan prioriterats. Disciplinproblemen är färre. Få skolkar jämfört med andra länder. En allmän observation är att det i synnerhet går bättre för de tyska pojkarna än de svenska.

#P IMM.

Sammanfattningsvis har tyskarna mött sin skolkris ingenjörsmässigt, och snabbt fokuserat på gedigen mätning och åtgärder som den experimentella forskningslitteraturen visat fungerar. Så har för den delen också andra klättrare gjort, som Kanada. Att utvecklingen dithän har gått så mycket långsammare i Sverige kan möjligen bero på att pedagogikforskningen här har levt mycket isolerad från den internationella utvecklingen och sällan utsatt sina teser för empirisk prövning. Det har lett till alltför många stickspår.

#P IMM.

STEFAN FÖLSTER.

#P IMM.

chef för Reforminstitutet och adj. professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

