#D IMM.

#T IMM.

EU måste skapa en   
union för migration.

#P IMM.

För att möta dagens och morgondagens utmaningar på migrationsområdet måste EU hugga itu den gordiska knuten och skapa en migrationsunion, skriver Leif Eriksson, tidigare bland annat verksam som migrationsattaché.

#P IMM.

För att få dagens gemensamma asylsystem att fungera måste alla medlemsstater ta sitt ansvar för att införliva och tillämpa EU:s direktiv och förordningar som rör migration, något som så långt ej lyckats fullt ut.Leif Eriksson.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

2015 är i vart fall 51 miljoner människor på flykt runtom i världen. I EU:s södra grannskap har mer än 3 miljoner syriska medborgare flytt hemlandet, huvudsakligen till grannländerna Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak och mer än det dubbla är internflyktingar. Omkring 200000 har så långt sökt skydd i EU. Men trots att en person som är i behov av internationellt skydd ska söka asyl i det första säkra landet som han eller hon anländer till tog Sverige, Tyskland och Frankrike 2013 tillsammans emot mer än hälften av alla asylsökande, omkring 240 000 personer. Förra året axlade Tyskland och Sverige det tyngsta ansvaret för de drygt 626 000 personer som sökte asyl i EU.

#P IMM.

Den ojämna fördelningen av asylsökande mellan EU:s medlemsstater hotar i förlängningen en fortsatt generös asylpolitik och i EU har nationalistiska/populistiska partier som förenas kring motståndet mot EU och invandring gynnats. Nyckeln till en fortsatt generös asylpolitik är upprättandet av ett asylsystem för EU med en mekanism för att fördela asylsökande solidariskt mellan EU:s medlemsstater.

#P IMM.

EU har arbetat för ett gemensamt asylsystem, men efter sexton års arbete har ett sådant system inte fullt ut etablerats. Fortfarande finns väsentliga skillnader mellan olika medlemsstater hur en asylansökan handläggs och möjligheten att en sökande beviljas uppehållstillstånd, något som kan motiverar vilken medlemsstat en presumtiv asylsökande söker sig till. Dublinförordningen är mekanismen som skall säkerställa vilken medlemsstat i EU som ansvarar för prövningen av en asylansökan. Under 2012 ställdes mer än 53 000 begäran mellan EU:s medlemsstater, Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein om att överta eller återta ansvaret för en utländsk medborgare/statslös och prövningen av hans eller hennes rätt till asyl. Det innebär att ansvaret för utredningen av asylskäl och asylsökanden överförs till den stat som enligt Dublinförordningen har ansvaret för ärendet. 2012 var Sverige efter Tyskland den flitigaste att begagna sig av Dublinförordningen med lite mer än 11 000 begäran till andra medlemsstater. Italien var då den medlemsstat som fick ta emot överlägset flest begäran från andra medlemsstater, något mer än 12 000. Men under 2012 översteg aldrig andelen överföringar av asylsökande 30 procent. Ett av skälen är att personer som skall överföras inte går att lokalisera, något som kan resultera i att den stat som ställt begäran blir ansvarig för asylprövningen efter 18 månader förflutit, i enlighet med Dublinförordningen. Den senaste förändringen av Dublinförordningen innebar också nya regler om att en överföring inte kan verkställas förrän beslutet vunnit laga kraft, något som ytterligare kan fördröja överföring om ett beslut överklagas. Europadomstolens dom att barnfamiljer inte får överföras utan att individuella garantier erhålls om bland annat tillgång till skola och boende stärker inte heller Dublinförordningens effektivitet.

#P IMM.

För att få dagens gemensamma asylsystem att fungera måste alla medlemsstater ta sitt ansvar för att införliva och tillämpa EU:s direktiv och förordningar som rör migration, något som så långt ej lyckats fullt ut. Men även om så sker kommer medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem, asylpraxis och integrationspotential att skilja sig så mycket åt att enskilda asylsökande kan komma att välja att söka sig till en viss medlemsstat och undvika andra. I maj kommer EU kommissionen att lägga fram förslag till förändringar i EU:s asylsystem. Vad EU behöver för att möta dagens och morgondagens utmaningar är hugga itu den gordiska knuten och skapa en migrationsunion med, i vart fall, följande element:.

#P IMM.

**• Kvotflyktingar: **Den senaste veckans tragedier i Medelhavet har åter aktualiserat behovet för EU att organisera ett fungerande kvotflyktingprogram. Tolv av EU:s medlemsstater har visserligen åtagit sig att ta emot 34 000 syriska medborgare, men 85 procent av platserna har upplåtits av en medlemsstat – Tyskland. Om varje medlemsstat skulle ta emot lika många kvotflyktingar som Sverige skulle EU kunna erbjuda 100 000 platser varje år.

#P IMM.

**• Ett solidariskt fördelningssystem: **I Tyskland fördelas asylsökande mellan förbundsländerna som ansvarar för mottagning och integration. Ett system motsvarande det som föreslagits av Tyskland bör införas i EU. Fördelningsnyckeln kan exempelvis baseras på en medlemsstats invånarantal, tillgång till boende och ekonomiska utveckling. Varje asylsökande matchas med en medlemsstat med utgångspunkt i faktorer som kan underlätta integration, till exempel släktband, språkkunskaper, utbildning och arbetslivserfarenhet. Dublinförordningen anpassas därefter.

#P IMM.

**• Ett asylsystem för hela EU: **Oavsett om en person söker asyl i Malmö, München eller Milano ska personen ha samma asylprocess: handläggningsrutiner, asylpraxis och överklagandeprocess. Rätt till tolk och avgiftsfritt juridiskt ombud i första instans. Samma möjlighet att bli beviljad permanent uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening. Allt detta säkerställs genom en myndighet som ansvara för asylprövningen i EU, en gemensam migrationslagstiftning där fattade beslut om uppehållstillstånd och utvisning med mera får rättsverkan på hela EU:s territorium och ett gemensamt ärendehanteringssystem.

#P IMM.

**• Rätt att förvärvsarbeta från första dagen. **I dag medger EU:s regelverk att en asylsökande, som minimum, får rätt att förvärvsarbeta om beslutet om asyl i första instans dröjer mer än nio månader.

#P IMM.

LEIF ERIKSSON.

#P IMM.

tjänstledig beslutsfattare (asyl) Migrationsverket, bland annat arbetat som migrationsattaché vid ambassaden i Damaskus och för UNHCR i Syrien och Libanon.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

