#D IMM.

#T IMM.

Gatugäng är inget framtidsscenario, utan en realitet.

#P IMM.

Strukturen på den svenska gängkriminaliteten håller på att förändras. För att kunna komma åt gängkriminaliteten krävs arbete på alla nivåer i samhället. Polisen kommer aldrig på egen hand kunna få bukt med kriminalitet som växer ram ur utanförskap och social oro, skriver fem poliser som alla arbetar på Stockholmspolisens sektion mot gängkriminalitet.

#P IMM.

Många ungdomar rekryteras till ett liv i kriminalitet med stark förväntan om snabba pengar och makt. Dessvärre är det en förhoppning som sällan går i uppfyllelse. Istället möter dessa ungdomar ett rått gatuklimat där våldet har en central roll.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Sedan 2009 bedriver Polismyndigheten i Stockholms län ett EU-finansierat projekt,Stockholm Gang Intervention and Prevention Project (SGIP). Projektet drivs i samarbete med bland andra Metropolitan Police i London. Syftet är att försöka hitta nya förhållningssätt och metoder för att bemöta dagens och framtidens gängutveckling.

#P IMM.

Mc-gängens ledande position inom den svenska kriminella miljön har på senare tid mötts av konkurrens från en för svensk del ny typ av gäng – gatugängen. Målet med SGIP är att uppmärksamma problematiken och dra lärdom av andra länder för att inte uppfinna hjulet på nytt. I detta ligger en ambition att få kontroll över utvecklingen genom nya metoder i arbetet mot gäng. Arbetet präglas av ett utökat samarbete mellan främst lokala aktörer, som poliskontoren i Stockholms län och deras samarbete med kommunernas skolor samt socialkontor.

#P IMM.

Det som är oroväckande är inte enbart att antalet kriminella gäng ökar eller att det dödliga våldet inom ramen för så kallade kriminella konflikter ökar. För oss ligger oron i att strukturen på den svenska gängkriminaliteten håller på att förändras. Vi ser att gatugängen tar allt större plats och att gängbildningen ökar parallellt med att ungdomar utnyttjas för gängens smutsigaste arbete. Dessutom sprids samtidigt en social oro i vissa särskilt utsatta områden.

#P IMM.

De svenska gatugängens utveckling är därför mer alarmerande än mc-gängens framsteg på 90-talet och den påkallar flera svåra utmaningar, av flera anledningar.

#P IMM.

1. För det första – det som kännetecknar gatugängen är att de oftast har en flexiblare organisation och en snabbare nyrekrytering jämfört med mc-gängen.

#P IMM.

Gatugängen är ständigt föränderliga, bland annat på grund av att genomströmningen av medlemmar är stor. Det gör det svårare för polisen att kartlägga och kontrollera gatugäng. Ungdomar rekryteras med hopp om att få bli medlemmar – men måste först genomföra brott för att "bevisa" sig "värdiga".

#P IMM.

Att arbeta på samma sätt mot alla gäng fungerar inte då gängproblematiken är alltför komplex. För detta finns stöd i forskningen. Vi måste justera våra arbetsmetoder efter typ av gäng. Tidigare har polisen arbetat linjärt mot alla gäng, men det viktigt att identifiera gängens struktur innan samhället sätter in åtgärder så att situationen inte förvärras så att insatsen stärker den gängidentitet som man har som mål att bryta ner.

#P IMM.

2. För det andra – gatugängen är oftast löst sammansatta där våldet har en central funktion.

#P IMM.

Våldet fungerar som identitetsmarkör och är lojalitetsstärkande för gänget och dess medlemmar. Ungdomar ser upp till den identitet som gänget erhåller eftersom det får dem att känna sig delaktiga.

#P IMM.

3. För det tredje – gatugängen vill etablera ett varumärke i syfte att lättare generera vinst från brott och utöva makt.

#P IMM.

Fenomenet kallas "branding" och handlar om att bygga ett varumärke som ska inge respekt. Ett upplevt våldskapital, där varumärket ska inge fruktan, ger gängen en status. Men för att få ett våldskapital måste man vara våldsam, vilket vi anser är anledningen till att vi ser en alltmer grövre kultur bland kriminella – en kultur där skjutningar på öppen gata, mitt på dagen, blir vardag.

#P IMM.

4. För det fjärde – det råder en begreppsförvirring om vad som egentligen menas med "gäng".

#P IMM.

Tidvis beskrivs de nya gatugängen som "etniska konstellationer" men detta är missvisande. Vi ser istället att de nya gängen är i huvudsak etniskt blandade. Med stöd från internationell forskning4 är de nya svenska gängen att betrakta som gatugäng – inte som konstellationer av etniskt homogena grupper.

#P IMM.

5. För det femte – USA har en lång historia med gatugäng och det är fortfarande något man kämpar mot, trots massiva insatser.

#P IMM.

Det finns idag ingen anledning att tro att utvecklingen i Sverige kommer att bli annorlunda. Vi har därför mycket arbete framför oss. Men det positiva med den amerikanska utvecklingen är att den ger oss lärdom om vad som fungerar – metoder som är förankrade i vetenskap och som är praktiskt genomförbara.

#P IMM.

Vi måste börja tänka holistiskt – få ett helhetstänk där alla arbetar mot samma mål. Och med "vi" menar vi inte bara polisen, även om polisen oftast är den myndighet som får ta ansvar för denna typ av problematik. Men problemet tillhör oss alla – det tillhör samhället. En grundförutsättning är därför att vi måste bli bättre på att samverka i arbetet mot gängkriminalitet, social oro och utanförskap, på alla nivåer i samhället – lokalt till nationellt. Helheten måste genomsyra verksamheten och vara lokalt förankrad där alla känner ett engagemang och delaktighet.

#P IMM.

Vi måste också ställa oss frågan om man kan angripa problemet från andra håll. Forskare har länge studerat varför personer börjar begå brott, men få har intresserat sig för varför personer slutar begå brott. Vi måste bli bättre på att erbjuda möjligheter för de som vill sluta med sin kriminalitet och motivera till ett livsstilsbyte – en chans att börja på nytt. På samma sätt måste vi fortsätta arbetet mot nyrekrytering för att underminera och minska möjligheten att gängen "fylls på" allt eftersom nyckelpersoner fängslas. Grunden för detta ligger i Carin Götblads utredning om att motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15).

#P IMM.

Vi har inom ramen för SGIP utvecklat PANTHER-konceptet där grunden är sambandet mellan forskning och praktisk tillämpning. PANTHER bygger på ett holistiskt förhållningssätt där samhällets aktörer anpassar sig efter problemet som ska åtgärdas. Ledstjärnan i PANTHER är att arbeta proaktivt och genom riktade insatser – för att bygga bort den rekryteringsbas som de etablerade gängen rekryterar ifrån.

#P IMM.

Om inte samhället arbetar långsiktigt för att bygga bort grogrunden för gängkriminalitet spelar det ingen roll vilken metod man använder – problemet kvarstår. Men vi tror på framtiden. Samhället kan lyckas genom ett polisarbete som är baserat på vetenskapliga grunder, tillsammans med ett aktivt förebyggande arbete i nära samråd med sociala myndigheter, sociala insatsgrupper och engagerade samhällskrafter.

#P IMM.

FREDRIK LEINFELT.

#P IMM.

polismyndigheten i Stockholms län, Sektionen mot gängkriminalitet (SGI).

#P IMM.

AMIR ROSTAMI.

#P IMM.

polismyndigheten i Stockholms län, Sektionen mot gängkriminalitet (SGI).

#P IMM.

INGA-LILL HULT.

#P IMM.

polismyndigheten i Stockholms län, Sektionen mot gängkriminalitet (SGI).

#P IMM.

TORBJÖRN HERMANSSON.

#P IMM.

polismyndigheten i Stockholms län, Sektionen mot gängkriminalitet (SGI).

#P IMM.

LARS GUSTAVSSON.

#P IMM.

polismyndigheten i Stockholms län, Sektionen mot gängkriminalitet (SGI).

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

