#D IMM.

#T IMM.

Mandela gjorde politik av moral.

#P IMM.

Utan att vara skolad i demokrati, hade Nelson Mandela en inneboende känsla för demokratiska principer och rättvisa. Frågan är nu hur Mandelas symbolkapital kommer att förvaltas i Sydafrika när ikonen själv inte längre finns kvar, skriver statsvetarna Julia Jennstål och Johanna Söderström.

#P IMM.

Dagens politiker i Sydafrika kan inte ta ställning mot Mandela, utan kan bara positionera sig i hans skugga.Julia Jennstål och Johanna Söderström.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Den 5 december gick en stor man ur tiden. Vägledd av en stark moralisk övertygelse har Nelson Mandela spelat flera olika roller i sydafrikansk historia: de svagas försvarare, apartheidmotståndare, stämplad terrorist, politisk fånge, fredsförhandlare, fredspristagare, folkvald president och slutligen politisk hjälte. Att göra rättvisa åt hans politiska arv är en nästintill omöjlig uppgift. Som statsvetare har vi valt att belysa en av hans politiska gärningar, som mer än andra är av demokratisk vikt.

#P IMM.

Efter 46 år av ANC:s både fredliga och väpnade kamp mot apartheid, valdes Nelson Mandela till Sydafrikas president 1994. Efter en mandatperiod vid makten valde Mandela att stiga åt sidan 1999. Att aktivt välja att stiga åt sidan, att låta processen vara viktigare än individen, att låta demokratin komma före de egna maktambitionerna är än i dag en sällsynt handling, både bland andra länder i Afrika men även globalt. Alltför många statschefer väljer att skriva om konstitutionen samt de politiska spelreglerna och därmed förlänga sin tid vid makten. Att släppa sitt ämbete när mandatperioden tar slut betecknas ibland att "göra en Mandela".

#P IMM.

Beslutet att stiga åt sidan och inte stå till förfogande för en andra presidentperiod markerade den definitiva övergången från apartheid till demokrati. Apartheidsystemet som vilat på omfattande systematisk rasdiskriminering, våld, förföljelse, tortyr och fientlighet mot människors universella värdighet gick därmed i graven.

#P IMM.

Hur kan vi förstå Mandelas val att stiga åt sidan?  Den första anledningen var hans ålder. Den andra – och långt viktigare – anledningen var hans politiska sinne. Utan att vara skolad i demokrati, hade han en inneboende känsla för demokratiska principer och rättvisa. Mandelas politik har genomgående burits upp av, och drivits på av, tydliga politiska värderingar, såsom rättvisa, människors lika värde, tolerans och ansvar. Han förespråkade respekt för sina motståndare, och betonade ödmjukhet samt förståelse för den andres situation. Som en röd tråd löper dessa värderingar och vikten av att vara en demokrat genom Mandelas liv.

#P IMM.

Mandela själv återkom ständigt till sin hövdingbakgrund och fostran i afrikansk konfliktlösning och beslutsfattande (Ubuntu) som avgörande för sin politiska utveckling och handlande. Vidare formades hans politiska sinne genom engagemanget i ANC och inte minst av hans erfarenheter under fängelsevistelsen på Robben Island. Dessa erfarenheter i samspel med Mandelas karaktär – dominant, målinriktad, principstyrd, med känsla för dramaturgi – gjorde honom till en utpräglad politisk strateg.

#P IMM.

Mandelas politiska liv är en välregisserad och mästerlig berättelse om moral. Under vägledning av sin moraliska och politiska övertygelse valde Mandela att regissera sitt offentliga liv in i minsta detalj (kläder, ögonkast, ordval, timing). Mytbildning tog fart redan under hans fångenskap i och med Free Mandela-kampanjen, då det gav kampen ett enande ansikte utåt. Att tilldela Mandela den här centrala rollen var ett strategiskt beslut både av honom själv och av ANC:s övriga ledarskap.

#P IMM.

Under fredsförhandlingarna talade Mandela konsekvent om behovet av samförstånd och tolerans som enda vägen till ett nytt Sydafrika. Hans styrka låg i att kunna se bortom enskilda oförätter i nuet och i historien – och att i stället erbjuda övertygande visioner om ett framtida rättvist och jämlikt samhälle. Även som president la Mandela stor vikt vid sin roll som symbol för ett nytt fritt Sydafrika medan de dagspolitiska frågorna delegerades.

#P IMM.

Mandelas förmåga att fokusera på det medmänskliga och universella har han hjälpt generationer att lyfta blicken mot framtiden. På samma sätt som Mahatma Ghandi och Martin Luther King har förärats ikonstatus, har bilden av Mandela förvandlats till något större än mannen själv. Genom kraften av sina moraliska handlingar bedöms dessa hjältar med en annan måttstock. Dagens politiker i Sydafrika kan inte ta ställning mot Mandela, utan kan bara positionera sig i hans skugga. Mandela erbjuder därför ett symbolkapital som kan brukas av många, på flera olika sätt. Hur detta symbolkapital nu kommer att förvaltas i Sydafrika är svårt att sia om.

#P IMM.

Politik och demokrati behöver visionärer. Men en mans politiska gärning är inte tillräckligt för en demokratis överlevnad eller fördjupning. Mandelas politiska arv förvaltas inte bara av dagens politiker, utan ligger i händerna på hela den sydafrikanska nationen. Det är nu nästa generations uppgift att värna om grundläggande demokratiska principer. Denna insikt lever vidare bortanför Sydafrika. Varje ny generation har sina orättvisor att ta strid emot och därigenom förvaltar vi Mandelas arv.

#P IMM.

JULIA JENNSTÅL.

#P IMM.

statsvetare vid Uppsala Universitet, forskar kring demokratiskt ledarskap och i hennes avhandling studerade hon Nelson Mandelas och FW de Klerks ledarskap under den Sydafrikanska förhandlingsprocessen i början av 1990-talet.

#P IMM.

JOHANNA SÖDERSTRÖM.

#P IMM.

statsvetare vid Uppsala Universitet, där hon framförallt forskar om demokratiseringsprocesser i postkonflikt länder i Afrika, samt tidigare stipendiat vid Waterford Kamhlaba United World College of Southern Africa.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

