#D IMM.

#T IMM.

Trafikverkets koll   
på järnvägen brister.

#P IMM.

I dag är det svårt att bedöma om de anslag som Trafikverket får för underhåll och reinvesteringar används där de gör störst nytta. En bättre kunskap om anläggningen lägger också grunden för att underlaget för den typen av bedömningar i framtiden kan bli väsentligt bättre, skriver Gunnar Alexandersson, särskild utredare av järnvägens organisation.

#P IMM.

Mot bakgrund av de mer övergripande problem som jag uppmärksammat föreslår jag avslutningsvis en genomlysning av Trafikverkets ledning och styrning.Gunnar Alexandersson.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om den svenska järnvägen. En rad olika problem har uppmärksammats, inte minst vad gäller infrastrukturens kapacitet, kvalitet och effekterna på tågtrafiken, resenärerna och godstransportköparna. Järnvägsunderhållet har ofta varit i fokus, både i termer av storleken på de statliga anslagen och hur verksamheten är organiserad.

#P IMM.

Som regeringens utredare av järnvägens organisation fick jag i december ett tilläggsdirektiv avseende järnvägsunderhåll. I dag överlämnar jag därför delbetänkandet "Koll på anläggningen" (SOU 2015:42) till infrastrukturminister Anna Johansson. Detta ger mig också möjlighet att för första gången kommentera vad som är sant respektive falskt i den medierapportering som under flera veckors tid refererat till innehållet i betänkandet. Nu är det dags att presentera vad det faktiskt innehåller.

#P IMM.

I enlighet med direktiven till utredningen har jag bland annat haft följande uppdrag att hantera:.

#P IMM.

• utvärdera vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa Trafikverkets kunskap om statens järnvägsinfrastruktur,.

#P IMM.

• utvärdera och analysera behov av åtgärder för att säkerställa att Trafikverket i egenskap av infrastrukturförvaltare tar det samlade ansvaret för utförande och uppföljning av underhållet,.

#P IMM.

• särskilt utreda förutsättningarna för Trafikverket att utföra besiktning och kontroll av järnvägsanläggningen.

#P IMM.

Centralt i sammanhanget blir Trafikverkets ansvar som infrastrukturförvaltare för statens järnvägsanläggningar och vad som krävs för att leva upp till detta. Mitt sätt att angripa uppgiften har varit att studera de processteg som ingår i järnvägsunderhållet. Det första steget är kunskap om anläggningen och dess användning, och följs sedan av planering, beställning och utförande av olika åtgärder och slutligen uppföljning och återkoppling.

#P IMM.

**Jag har konstaterat att **det föreligger mer eller mindre allvarliga brister i ett flertal av dessa steg, även om Trafikverket också bedriver ett eget förbättringsarbete. Mest problematiska är bristerna vad gäller kunskapen om anläggningen och dess användning, eftersom den kunskapen utgör grunden för en behovsbedömning, planering och prioritering av olika åtgärder och också påverkar de efterföljande stegen. Jag föreslår därför att Trafikverket bygger upp ett underhållssystem med anläggningsregister, metoder och arbetssätt för att få en aggregerad bild av anläggningen och dess tillstånd. Som en viktig del i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden föreslår jag också att Trafikverket bör förstärka sin organisation för att utföra underhållsbesiktning i egen regi direkt ute i anläggningen. Underhållsbesiktning görs med en treårig tidshorisont och möjliggör ett livscykelperspektiv på anläggningen.

#P IMM.

I dag är det svårt att bedöma om de anslag som Trafikverket får för underhåll och reinvesteringar används där de gör störst nytta. En bättre kunskap om anläggningen lägger också grunden för att underlaget för den typen av bedömningar i framtiden kan bli väsentligt bättre.

#P IMM.

Ett annat bristområde är Trafikverkets leveranskontroll av de åtgärder som entreprenörerna utför i anläggningen. Trafikverket har visserligen redan förstärkt detta område med hjälp av konsulter, men jag föreslår att detta bör hanteras i egen regi som ett led i en kontinuerlig uppföljning och kunskapsuppbyggnad.

#P IMM.

När det gäller utförandet av underhållsåtgärderna har det länge förts en diskussion om för- och nackdelar med utförande i egen regi jämfört med användning av externa entreprenörer. Konkurrensutsättningen har varit en stegvis process som inleddes i början av 2000-talet och var fullt genomförd 2014. I dag finns sammanlagt 34 kontrakt för basunderhåll fördelade på fem entreprenörer. Jag kan konstatera att de vetenskapliga studier som finns om konkurrensutsättningen visar på betydande effekter i form av kostnadsminskningar, även när man tar hänsyn till ökade transaktionskostnader. Utländska erfarenheter visar att såväl egen regi som användning av externa entreprenörer kan fungera väl, och att det viktigaste är att infrastrukturförvaltaren har den kunskap om anläggningen som krävs. Mot bakgrund av detta föreslår jag att Trafikverket tills vidare fortsätter att anlita externa entreprenörer. Samtidigt menar jag att Trafikverket redan har ett långtgående mandat att inom ramen för en effektiv verksamhet själv bedöma om utförandet bör ske i egen regi eller med externa entreprenörer. I ett längre perspektiv, när Trafikverket byggt upp den kunskap som behövs, kan det uppstå ett läge där det i något fall bedöms som mer effektivt att utföra visst underhåll i egen regi. Då bör Trafikverket kunna ta detta i beaktande. Situationen torde främst kunna uppstå när ingen reell konkurrens föreligger.

#P IMM.

**Mot bakgrund av **de mer övergripande problem som jag uppmärksammat föreslår jag avslutningsvis en genomlysning av Trafikverkets ledning och styrning. Den bör ta sin utgångspunkt i myndighetens uppdrag som infrastrukturförvaltare utifrån gällande regelverk och ge underlag för ett förtydligande avseende fördelning av ansvar, mandat och arbetsuppgifter.

#P IMM.

GUNNAR ALEXANDERSSON.

#P IMM.

särskild utredare.

#P IMM.

Utredningen om järnvägens organisation.

#P IMM.

**Utredningen om **järnvägens organisation tillsattes av regeringen den 8 maj 2013. Uppdraget är att göra en översyn av järnvägens organisation, med syftet att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem. I utredningens första steg gjordes en nulägesbeskrivning som redovisades i delbetänkandet "En enkel till framtiden?" (SOU 2013:83), som överlämnades den 2 december 2013. I det nu pågående andra steget ska förslag till förbättringar tas fram.

#P IMM.

**I ett tilläggsdirektiv, **beslutat den 19 december 2014, pekade regeringen ut byggande och underhåll av infrastrukturen som ett särskilt angeläget område för en tidigarelagd delredovisning. Detta uppdrag redovisas nu i delbetänkandet "Koll på anläggningen" (SOU 2015:42).

#P IMM.

Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 23 december 2015.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

