#D IMM.

#T IMM.

Ökad ojämlikhet är skolans stora utmaning.

#P IMM.

Skolans verkliga utmaningar handlar om den växande segregeringen, den ökande ojämlikheten mellan skolor, de sjunkande kunskapsnivåerna och att det saknas såväl utbildade som blivande lärare. Om en rödgrön regering vill åstadkomma något annat än att fortsätta på den inslagna vägen måste den våga granska det skolsystem som skapats de senaste decennierna, skriver forskare och lärare i ett upprop.

#P IMM.

Frågan om vad den rödgröna regeringen vill med skolan blir allt mer påträngande.31 forskare och lärare.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Frustrationen och besvikelsen bland alla de som hoppats på att den rödgröna regeringen skulle kunna innebära en annorlunda skolpolitik växer. Många frågar sig vad vitsen var med att rösta fram en ny regering som driver björklundsk skolpolitik. Frågan om vad den rödgröna regeringen vill med skolan blir allt mer påträngande. Är det principen om blocköverskridande överenskommelser som stoppar utvecklingen eller kan det vara så att den rödgröna regeringen egentligen inte lyckats formulera någon alternativ skolpolitik?  Efter en tid av tystnad deklarerar nu utbildningsministern att man ska fokusera på de verkliga utmaningarna (Expressen 17/2). Utmärkt! Tre områden pekas ut: tidigt stöd (främst genom resurser som gör att klasstorleken på lågstadiet ska minska), öka attraktiviteten i läraryrket (genom att minska lärarnas administrativa börda, minska antal nationella prov och höja lärarnas löner) samt att öka jämlikheten i skolsystemet genom att satsa på de mest utsatta skolorna.

#P IMM.

**Skolans verkliga **utmaningar handlar om den växande segregeringen, den ökande ojämlikheten mellan skolor, de sjunkande kunskapsnivåerna och att det saknas såväl utbildade som blivande lärare. Om det tycks de flesta vara överens och de satsningar som ministern aviserar riktar sig just mot dessa områden. Frågan är om de aviserade satsningarna räcker eller om det ens är meningsfullt att föra till nya resurser utan att göra något åt det system som genererar problemen.

#P IMM.

För att komma tillrätta med utmaningarna krävs en ordentlig analys av problemen. Det måste också inbegripa en analys av hur det nuvarande skolsystemet bidrar till problemen. Om strävan efter blocköverskridande överenskommelser förutsätter att man ställer sig bakom föreställningen om att de reformer som genomförts på skolans område varit odelat bra lär det inte bli några verkliga förändringar.

#P IMM.

En analys av problemen förutsätter att också de genomförda reformerna granskas. Den sammantagna effekten av 1990-talets reformer har av flera pekats ut som orsaken till dagens situation. Därefter har målstyrningen alltmer övergått till resultatstyrning med växande yttre kontroll tillsammans med en försvagning av lärarprofessionens utrymme. Trots hävdandet av motsatsen är risken att lärarutbildningsreformen, legitimationsreformen och karriärtjänstereformen bidragit till att ytterligare försvaga lärarprofessionen.

#P IMM.

Det finns all anledning att granska sambandet mellan det fria skolvalet och den ökande segregeringen liksom resultatstyrningens betydelse för de sjunkande kunskapsresultaten. Kanske är det så att det finns ett negativt samband mellan det svenska skolsystemets fixering vid resultat och kravnivåer och de uteblivna framgångarna på de internationella kunskapsproven (framför allt Pisa, Timms, Pirls)?".

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

Även om det finns en kritik mot hur dessa prov urholkar den nationella skolpolitiken (en kritik som vi delar) går det inte att bortse från hur resultaten på samma prov har sjunkit för varje gång. Det går därför inte heller att bortse ifrån ett möjligt samband mellan det skolsystem vi har i dag och dessa sjunkande resultat (liksom de växande klyftorna).

#P IMM.

Om en rödgrön regering vill åstadkomma något annat än att fortsätta på den inslagna vägen måste den våga granska det skolsystem som skapats de senaste decennierna. I namn av en kunskapsskola håller vi på att få en bildningsfientlig skola där kunskapen eroderar. Det gör kanske inte så mycket för de resursstarka elever som valt att umgås med varandra i särskilda skolor som för de elever som blir kvar i skolor som dränerats på sina mest motiverade elever. Men på sikt blir alla förlorare när samhället dras isär och bildnings- och kunskapsnivån sjunker.

#P IMM.

Det är inte försvarbart att låta systemet som sådant vara orört om det behöver förändras. Samtidigt är det viktigt att inte rusa iväg med nya ogenomtänkta reformer. Därför förefaller idén med en skolkommission för att se över hela systemet (som Gustav Fridolin före valet talade om att tillsätta) som en rimlig och klok väg för att få fram genomtänkta förslag. Det behövs en ordentlig genomlysning av skolsystemets alla delar. Alternativet är att lappa och laga och måla över sprickorna i grunden. Ett exempel är viljan att minska lärarnas administrativa börda utan en analys av vad som skapar den.

#P IMM.

En skolkommission som genomlyser skolsystemet i förhållande till de växande klyftorna, de sjunkande skolresultaten och läraryrkets betingelser måste granska det s.k. fria skolvalet och skolpengen. Den måste också ta sig an frågan hur det går att skapa en bättre balans mellan byråkratisk, professionell och marknadsmässig styrning liksom vilka förutsättningar som måste finnas för att professionen ska kunna ta ansvar för verksamheten och skolans inre utveckling. Flera av de reformer som genomförts och som bidragit till den uppkomna situationen skulle behöva ses över och justeras.

#P IMM.

**Poängen med en **skolkommission är inte att skissa på nya skolreformer utan att svara mot behovet av analys och eftertanke inför den fortsatta utvecklingen. Det är också viktigt att det är en oberoende kommission med fria direktiv att just analysera problemen förutsättningslöst och ur forskningsperspektiv. Skolans framtid är alldeles för värdefull och viktig för att reduceras till att bli en bricka, en bland flera, i det politiska spelet.  En skolkommission skulle dessutom kunna öppna för ett annat slags samtal om skolan än det snäva kund- och resultatinriktade samtal vi har idag. Skolans roll i och för samhället liksom skolans betydelse för demokratin har inte diskuterats i samband med alla de reformer som genomförts sedan 1990-talet. Det är hög tid att frågor om hur skolan kan bli en del av samhällsbygget, motverka polarisering och stärka demokratin kommer upp på dagordningen.

#P IMM.

I dag är det många som hävdar att skolan behöver lugn och ro och att därför allt som genomförts ska få ligga orört. Det kan låta sympatiskt och som något som gynnar såväl lärare som elever. Men i så fall bör det inte finnas aspekter av systemet som genererar de problem som måste lösas. Dessvärre finns forskning som tyder på just detta. En regering som säger sig vilja använda forskning som grund för politiska åtgärder borde ta hänsyn till det – och gärna använda forskning som hjälp för att genomlysa problemen. Det kan en skolkommission bidra till att initiera.

#P IMM.

MIKAEL ALEXANDERSSON.

#P IMM.

professor i pedagogik och rektor Högskolan i Halmstad.

#P IMM.

INGEGERD AKSELSSON LE DOUARON.

#P IMM.

gruppledare för MP i Stockholms utbildningsnämnd.

#P IMM.

MARIA BERGOM LARSSON.

#P IMM.

kulturskribent,Stockholm.

#P IMM.

INGRID CARLGREN.

#P IMM.

prof i pedagogik, Stockholms universitet.

#P IMM.

SOLWEIG EKLUND.

#P IMM.

redaktör ForskUL, f d vice ordförande, Lärarförbundet.

#P IMM.

TOMAS ENGLUND.

#P IMM.

prof em i pedagogik, Örebro universitet.

#P IMM.

INGER ERIKSSON.

#P IMM.

professor i pedagogik, Stockholms universitet.

#P IMM.

PER-OLOF ERIXON.

#P IMM.

professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet.

#P IMM.

BENGT OLSSON.

#P IMM.

professor em i musikpedagogik.

#P IMM.

OLLE HOLMBERG.

#P IMM.

redaktör Skolaochsamhalle.se och f d rektor för lärarhögskolan i Malmö.

#P IMM.

PATRIK JOHANSSON.

#P IMM.

Gymnasielärare historia och engelska.

#P IMM.

BIRGITTA JOHANSSON-HIDÉN.

#P IMM.

rektorsutbildare, Karlstad universitet.

#P IMM.

ROGER JOHANSSON.

#P IMM.

professor i utbildningsvetenskap.

#P IMM.

CAROLINE LIBERG.

#P IMM.

professor i utbildningsvetenskap, Uppsala universitet.

#P IMM.

SVEN-ERIC LIEDMAN.

#P IMM.

professor em, idéhistoria, Göteborgs universitet.

#P IMM.

HÅKAN LARSSON.

#P IMM.

professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap.

#P IMM.

INGER LINDBERG.

#P IMM.

professor i tvåspråkighet, Stockholms universitet.

#P IMM.

SVERKER LINDBLAD.

#P IMM.

professor i pedagogik, Göteborgs universitet.

#P IMM.

ULF P LUNDGREN.

#P IMM.

professor em Uppsala universitet.

#P IMM.

JOAKIM MAGNUSSON.

#P IMM.

grundskollärare 4–9, Göteborg.

#P IMM.

ANDREAS REDFORS.

#P IMM.

professor i fysik, Högskolan i Kristiandstad.

#P IMM.

ULLA RUNESSON.

#P IMM.

professor i pedagogik, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

#P IMM.

MARJA SANDIN-WESTER.

#P IMM.

rektor, grundskolan, Stockholm.

#P IMM.

STEN SVENSSON.

#P IMM.

redaktör för Skolaochsamhalle och f d chefredaktör Lärarnas tidning.

#P IMM.

ROGER SÄLJÖ.

#P IMM.

professor i pedagogisk psykologi, Göteborgs universitet.

#P IMM.

JAN THAVENIUS.

#P IMM.

prof em litteraturvetenskap, Malmö Högskola.

#P IMM.

ANJA THORSTEN.

#P IMM.

grundskollärare, (1–7, sv–SO).

#P IMM.

MALIN TVÄRÅNA.

#P IMM.

gymnasielärare i samhällskunskap och svenska.

#P IMM.

ANDERS THÖRNE.

#P IMM.

rektor grundskolan, Hagfors.

#P IMM.

AMELIE WAHLSTRÖM.

#P IMM.

rektor grundskolan, Vålberg.

#P IMM.

PER-OLOF WICKMAN.

#P IMM.

professor i didaktik.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

