#D IMM.

#T IMM.

Läroböcker för modersmål bör skrivas om.

#P IMM.

Böcker för modersmålsinlärning kan vara ålderdomliga, präglade av gammaldags värderingar och med ideologiska inslag. De bör moderniseras och modersmålsundervisningen reformeras, skriver skribenten och översättaren Ghazi Ali Khurshid.

#P IMM.

Sveriges skolor är numera mångkulturella och i vissa områden kan en stor andel av eleverna ha ett annat modersmål än svenska. Dessa elever kan få modersmålsundervisning i grundskolan, under förutsättning att språket utgör deras dagliga umgängesspråk i hemmet. Det är i dag en allmänt utbredd uppfattning att barn har förmåga att lära sig flera språk samtidigt. Men är det så lätt för barn/elever att lära sig sitt modersmål när de tillbringar större delen av dagen i en sociokulturell miljö där språket inte används? Är det så lätt för barn med invandrarbakgrund att lära sig svenska om språket inte används mångfacetterat, i och utanför skolan? Hur ser den samlade språkundervisningen i svenska och i modersmålet för dessa barn egentligen ut?.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Tvåspråkighet är en resurs och den får inte slösas bort. Det är önskvärt att barn utvecklar sitt modersmål i skolan samtidigt som de lär sig svenska! Modersmålsinlärning för barn i en dominant majoritets samhälle kan vara svår. Även då de har jämnåriga kamrater med samma modersmål, använder de ofta majoritetsspråket för kommunikation och ömsesidig förståelse! Det kan vara svårt för dem att behärska modersmålets uttal, grammatiska struktur och skaffa sig ett ordförråd tillräckligt för studier och inte bara för umgänge. Risken finns att elevernas egen textproduktion och läsning på modersmålet stannar på för låg nivå.

#P IMM.

Samtidigt kan inlärningen av majoritetsspråket gå trögt. Medan infödda majoritetstalande ägnar hela dagen, i och utanför skolan, åt att förfina användningen av sitt modersmål, ägnar ofta invandrarbarn mindre tid åt inlärning av majoritetsspråket. De kanske möter färre ord och uttryck och i färre kontexter. Förutom att deras ordförråd blir mindre, försvagas också deras lexikala förståelse då orden inte används oftare och i olika sammanhang. Det påverkar troligen deras skolprestationer och avgångsbetyg.

#P IMM.

Språkinlärning är en process som börjar i hemmet och accelereras i förskola och skola. Hemmet kan inte konkurrera med en pedagogisk institution. Svenska blir naturligtvis barnens primära språk men hemmets roll får inte underskattas. Läget blir sämre om barnen inte får tillräcklig hjälp hemma! Om invandrarbarn kommer längre ifrån modersmålets miljö och den svenska miljön är inom en begränsad räckvidd så kommer de att missa delar av båda språkens grundstenar.

#P IMM.

Olika miljöer påverkar förstås modersmåls- och svenskinlärningen. En del barn med annat modersmål än svenskan är födda i Sverige och vistas ofta i en miljö där språket talas och umgås med jämnåriga infödda svensktalande. Andra vistas i ett mångetniskt område där de knappt har kontakt med infödda svensktalande och följaktligen använder de en fattig svenska. Inte minst spelar föräldrarnas utbildning stor roll, liksom föräldrarnas läsvanor, socioekonomi och språkmedvetenhet och hur de kvalitativt och kvantitativt hjälper sina barn.

#P IMM.

Skolan ordnar tid och plats för modersmålsundervisning men det är ofta en svår uppgift. Modersmålsundervisningen är inte obligatorisk utan den är sekundär och frivillig. Den ordnas i mån av scheman för skolans huvudämnen. Det är svårt att hitta tid och plats som passar elever i olika åldrar, klasser och på olika språknivåer inom ramen av en timme per vecka. Det kan till och med bli mindre än en timme i veckan för modersmålsundervisningen! Spelrummet för modersmålsläraren blir trångt, de kan inte planera och undervisa som de önskar.

#P IMM.

Läroböckerna för modersmålsundervisningen kan vara skrivna, eller baserade på de böcker som är skrivna, utanför Sverige och knutna till en ganska annorlunda språkmiljö än den svenska. De kan vara ålderdomliga, präglade av gammaldags värderingar och med ideologiska inslag. Läroböckerna kan vara mindre pedagogiskt skrivna, de ger sannolikt inte tillräckligt utrymme för kritik, mångsidighet och självständighet. Det verkar som om dessa läroböcker går utanför skolverkets normala regelverk och praxis! En annan viktig fråga i detta sammanhang är om modersmålslärarna har något slags samarbete med andra skollärare till exempel kring de ämnen som eleverna studerar under veckans övriga undervisning. Enligt mina erfarenheter finns det inte något samarbete mellan modersmålslärare och övriga lärarkåren i skolan!.

#P IMM.

Lärandet sker bäst i den sociokulturella miljön som språket används i. Den miljön saknas för inlärning av modersmålet och invandrarbarn har oftast inte full tillgång till majoritets språkmiljöer. Modersmålsundervisningen bör därför reformeras så att elevernas språkutveckling och därmed samspel med skolan gynnas. Vi kan å ena sidan minimera de element som försvårar modersmålsinlärningen men å andra sidan hitta lösningar och även skapa nya omständigheter som snabbar på inlärningsprocessen och stimulerar inlärning av majoritetsspråket och skolframgången.

#P IMM.

Därför bör vi skriva om modersmålsläroböckerna och integrera dem med de andra ämnen som undervisas i skolorna. Det ökar elevernas förståelse, uppmärksamhet och närhet till det som lärs ut men det ökar också deras möjlighet att använda modersmålet konstruktivt i ett sammanhang där de verkligen har behov av. På detta sätt upprepas och förankras kunskapen. Vi bör också öppna dörren för ett verkligt samarbete, vilket behövs, mellan modersmålslärarna och lärarkåren i skolorna. I dag undervisas modersmålet nästan exkluderande från skolans värld. Och det är fel!.

#P IMM.

Elever i de kommunala skolorna har rätt till kvalitativa läroböcker för modersmålsundervisning, sådana läroböcker som är mångfacetterade och ger likvärdiga förutsättningar för språkutveckling och skolframgång. Jag, som förälder, tycker att det är dags att ta itu med den här frågan och ju snabbare desto bättre!.

#P IMM.

Ghazi Ali Khurshid.

#P IMM.

skribent och översättare.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

