#D IMM.

#T IMM.

Abortvägran bör inte ge skadestånd.

#P IMM.

Om barnmorskan som vägrade att utföra aborter, och därmed gick miste om jobbet, tilldöms skadestånd kan det få problematiska konsekvenser. Fallet kan jämföras med den så kallade handskakningsdomen, skriver Emma Wikberg, fil. dr i teoretisk fysik.

#P IMM.

Barnmorskan och den muslimske mannen fattade båda beslutet att inte ge avkall på sina principer under försöken att ta sig in på arbetsmarknaden.Emma Wikberg.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

Tidigare i år lämnade en barnmorska tillika pingstvän in en anmälan till diskrimineringsombudsmannen, DO. Hennes uttalade vägran att delta i abortvård fick tre olika sjukhus i Jönköpings län att neka henne anställning, varpå hon nu hävdar diskriminering på grund av religiös tro.

#P IMM.

Samtidigt höjs röster för införandet av en samvetsklausul i vården, som skulle innebära att vårdpersonal kan vägra medverkan i abortverksamhet om man som anställd har moraliska invändningar, grundade i sin trosuppfattning, mot abort. Detta trots att både Barnmorskeförbundets etiska råd, Barnmorskeförbundet och alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna motsätter sig ett sådant förslag (även om ett antal kristdemokrater motionerat för en klausul de senaste åren).

#P IMM.

I en intervju för Världen Idag kommenterar socialminister Göran Hägglund (KD) barnmorskans anmälan till DO så här: "Det är min tro att det är svårt att se detta som en diskrimineringsfråga. Att som arbetstagare driva linjen att vissa saker vill man inte göra, och driva det som en diskrimineringsfråga, det tror jag inte går att göra.".

#P IMM.

Men kommer DO att hålla med honom om det? Fallet uppvisar nämligen stora likheter med den så omdiskuterade "handskakningsdomen" som drevs igenom av DO för några år sedan. Då utdelades skadestånd till en muslimsk man för att Arbetsförmedlingen dragit in hans aktivitetsstöd sedan han vägrat ta en kvinnlig kontaktperson i hand under en arbetsintervju. Arbetsförmedlingen ansåg att mannen minskat sina möjligheter till anställning på grund av sitt (könsdiskriminerande) beteende, men tingsrätten gick på DO:s linje och menade att hänsyn borde tagits till att mannen "till följd av sin religiösa övertygelse saknade möjlighet att ta främmande kvinnor i hand". Fallet fick en uppföljare i höstas, då Trollhättans kommun - för att undgå anmälan - spontant betalade ut skadestånd till en annan man som gått miste om en praktikplats, även i detta fall på grund av vägran att ta en kvinna i hand.

#P IMM.

Det förefaller sannolikt att vem som helst som vägrar ta kvinnor i hand skulle ha svårare att få jobb. Och att vem som helst som vägrar delaktighet i abortvård skulle ha svårt att få anställning som barnmorska. I inget av exemplen beror svårigheten på de religiösa motiven i sig och det framstår, som Hägglund påpekar, som långsökt att hävda diskriminering på grund av tro. Vill man av någon anledning inte utföra arbetsuppgifter eller inrätta sig i det bemötande av kollegor och kunder som kan anses ingå i en given befattning, kan man heller inte förvänta sig att få jobbet. Att söka jobb som viltvårdare, meddela att man på religiösa grunder vägrar skjuta av djur och sedan förvänta sig skadestånd för diskriminering när man nekas anställning, vore absurt. (Det är dock värt att påpeka att denna och motsvarande ståndpunkter naturligtvis inte ska innebära ett hinder för anställning i de fall de inte påverkar yrkesutövningen.).

#P IMM.

Skräddarsydda kurser i ämnen som intresserar och engagerar både kropp och själ.

#P IMM.

**Var och en har rätt **att tro, tycka, tänka och (i alla fall inom lagens gränser) bete sig som man vill. Men det ska inte misstas för en lagstadgad rätt att skyddas från alla negativa konsekvenser av sina handlingar, och moraliskt motiverade sådana är inget undantag. Ställningstaganden och handlingar är aktiva val, oavsett om individen hämtar sina skäl i religion, ideologi eller utifrån godtycke. Att som tingsrätten hävda att den muslimske mannen till följd av sin religiösa övertygelse "saknat möjlighet" att ta främmande kvinnor i hand är inget annat än att omyndigförklara personen i fråga.

#P IMM.

Vi utsätts alla ständigt för situationer där våra principer och vår känsla för rätt och fel ställs mot praktiska omständigheter och konsekvensuppskattningar. Man kan välja att handla eller inge enligt etiska ståndpunkter. Ibland får det goda samvetet stå tillbaka för andra vinster som bekvämlighet, njutning eller ekonomisk trygghet. I andra situationer gör vi bedömningen att principerna väger tyngst. Barnmorskan och den muslimske mannen fattade båda beslutet att inte ge avkall på sina principer under försöken att ta sig in på arbetsmarknaden. Med all rätt - men de måste precis som alla andra vara beredda att hantera konsekvenserna av dessa beslut. Huruvida man finner stöd för sin moraliska hållning i en helig bok, ett moralfilosofiskt resonemang eller något som mamma sa en gång, saknar betydelse.

#P IMM.

Att tingsrätten ändå dömde till DO:s fördel i handskakningsfallet signalerar att medvetna handlingar bör visas särskild förståelse och hänsyn om de förklaras med religiöst grundade ställningstaganden. Men hur hade domen fallit om kontaktpersonen hade nekats handslaget på grund av dennas sexuella läggning eller etnicitet, snarare än kön? Hade skadestånd utgått till en person som ursäktat beteendet med bacillskräck, social fobi eller en ideologiskt knuten moralisk ståndpunkt? Om inte, varför? Och kan troende som menar att det enda moraliskt godtagbara hälsningsförfarandet består i att spotta kvinnor i ansiktet, kräva skadestånd om de på grund av beteendet nekas aktivitetsstöd eller arbete? Med andra ord: vilka handlingar och motiv är giltiga i sammanhanget?.

#P IMM.

Samma spörsmål måste åtfölja diskussionen om samvetsklausulen. Vilka verksamheter borde omfattas av en sådan? Hur gör man med kvinnan som söker jobb i underklädesbutiken och meddelar att hon inte vill befatta sig med nakenhet? Hur gör man med läraren som anser det fel att undervisa om andra religioner än sin egen? Och hur gör man med den som söker tjänst i militären och under intervjun gör klart att hans samvete inte tillåter någon som helst hantering av vapen?.

#P IMM.

Menar man allvar med att ingen ska behöva utföra arbetsuppgifter som strider mot individens personliga moral, borde rimligtvis allas moraliska uppfattningar visas samma hänsyn. De som å andra sidan menar att abortvården allena ska omfattas, gör en egen åsiktsvärdering: att just den verksamheten borde vara mer tillgänglig än andra för moraliskt ifrågasättande, vilket i sin tur innebär att klausulen skulle undergräva aborträttens ställning. Det rimmar dessutom väldigt illa med idén om det sekulära samhälle där alla ska behandlas och dömas lika, oavsett tro eller icke-tro. Världsreligionernas lobbyister bör inte ges moraliskt tolkningsföreträde över demokratiskt fastställd, vetenskapligt och moralfilosofiskt underbyggd lagstiftning som dessutom har starkt samhälleligt stöd.

#P IMM.

Att samvetsklausulen i dagsläget saknar stöd i riksdagen är positivt, men tilldelas den abortvägrande barnmorskan skadestånd, kan den domen få lika problematiska konsekvenser. Det finns därför anledning att hoppas att DO finner tillräckligt många skillnader mellan abort- och handskakningsfallen för att avslå ansökan.

#P IMM.

EMMA WIKBERG.

#P IMM.

fil. dr i teoretisk fysik.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

