#D IMM.

#T IMM.

Carl Bildt gav stöd till eftergiftspolitiken.

#P IMM.

Den svenska regeringen stödde en linje i kriget på Balkan som innebar att den bosniska regeringen blev förvägrad rätten till självförsvar. Att vapenembargot upprätthölls måste erkännas som ett stort misstag, skriver en rad debattörer gemensamt.

#P IMM.

Under konflikten agerade Sverige inte som ett land som värnade om fred och rättvisa.

#P IMM.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

#P IMM.

I samband med 20-årsdagen av folkmordet i Srebrenica är det hög tid att Sverige synar sitt agerande under de tre åren som kriget pågick i Bosnien-Hercegovina. Eftergiftspolitiken löpte som en röd tråd genom Sveriges och Europas hantering av kriget. Under hösten 1991, när våld först bröt ut i Kroatien, var Sverige och andra ledande europeiska stater motvilliga att erkänna det krigsdrabbade landet och försökte istället att pressa det till att omförhandla sina gränser.

#P IMM.

När kriget därefter spred sig till Bosnien svarade Europa med humanitär hjälp som sällan nådde fram, fredsplaner som byggde på eftergifter för angriparen och ett orättvist vapenembargo som frös det serbiska militära övertaget. Under konflikten agerade Sverige inte som ett land som värnade om fred och rättvisa. Istället belönade man våld och bidrog till att kriget som ledde till ett enormt mänskligt lidande kunde få fortsätta i tre års tid.

#P IMM.

De fredsplaner som fredsmäklarna lade fram utgick utan undantag från en etnisk uppdelning av landet, som i stora drag följde de militära erövringarna. Som ett led i försöken att tvinga Bosnien att godta en sådan styckning av landet upprätthöll man ett vapenembargo mot Bosniens regering. För att inte utsätta utländska FN-soldater för serbiska hämndaktioner underlät man gång på gång att slå till med flygbombningar mot de kanoner som besköt de bosniska regeringsenklaverna.

#P IMM.

Sverige var i högsta grad delaktig i försöken att pressa Bosnien. Den svenska regeringen under Carl Bildt stödde utan undantag den europeiska diplomatin. Troget följde Sverige London och Paris i fotspåren trots att deras åtgärder kränkte Bosniens rätt till självförsvar och visade sig kraftlösa inför serbernas militära våld.

#P IMM.

**Statsminister Carl Bildt och **utrikesminister Margaretha af Ugglas tog vid åtskilliga tillfällen tydlig ställning för vapenembargot. Den 28 april 1994 fick Bildt en riksdagsfråga om hur länge det var försvarbart att upprätthålla embargot. Bakgrunden var att serbiska styrkor en kort tid innan hade genomfört en offensiv mot den bosniska enklaven Gorazde. Gorazde hade förklarats vara en "skyddad zon" (så kallad safe area) av FN. Under utfrågningen tycktes Bildt dock inte bekymrad att den europeiska strategin fallit platt inför serbernas militära angrepp. Han vidhöll istället att det var rätt att bibehålla vapenembargot mot Bosnien och menade att "det verkar [inte] vara bristen på vapen som är det mest dominerande [problemet].".

#P IMM.

Men det var just bristen på vapen som var ett dominerande och i högsta grad reellt problem för den internationellt erkända bosniska regeringen. Bosniska regeringsföreträdare krävde under hela kriget att vapenembargot skulle hävas. Efteråt fick de medhåll av FN:s generalsekreterare Kofi Annan som i en lång rapport om folkmordet i Srebrenica 1999 noterade att "vapenembargot inte gjorde mycket mer än att frysa den militära balansen i det forna Jugoslavien. Det bibehöll serbernas överväldigande militära dominans och berövade Republiken Bosnien-Hercegovina dess rätt till självförsvar enligt Förenta Nationernas stadga.".

#P IMM.

Den svenska regeringen stödde en linje som innebar att en legitim och internationellt erkänd regering blev förvägrad rätten till självförsvar. Istället för att rikta sina ansträngningar mot att hejda de serbiska styrkornas angreppskrig klädde man konflikten i en aura av oundviklighet och antydde att den var sprungen ur ett uråldrigt etniskt hat. Sällan talade svenska regeringsföreträdare om krigets rationalitet eller att våldet hade iscensatts av grupper som hade en tydlig politisk agenda. I februari 1994, efter granatattacken på Markale-platseni centrala Sarajevo, som kostade 68 människor livet, sade Bildt att "Vi ska ha klart för oss att det inte finns några helgon bland dessa som slåss i de bosniska bergen. För att kriget ska sluta krävs att de här människorna som dödar varandra lär sig att sluta hata varandra.".

#P IMM.

Idag vill vi minnas dem som föll offer i samband med Srebrenicas fall. Vi tänker på dem som mördades, torterades och våldtogs. Vi minns att de blev offer för en planerad aggression mot Bosnien-Hercegovina som inleddes våren 1992 och som möjliggjordes av omvärldens och Sveriges eftergiftspolitik.

#P IMM.

Hatidza Mehmedovic.

#P IMM.

ordförande Srebrenicas mödrar.

#P IMM.

Hasan Nuhanovic.

#P IMM.

före detta tolk åt FN-trupperna i Srebrenica.

#P IMM.

Jovan Divjak.

#P IMM.

pensionerad brigadgeneral och tidigare biträdande chef för generalstaben i Bosniens armé.

#P IMM.

Marko Attila Hoare.

#P IMM.

författare och historiker.

#P IMM.

Markus Göransson.

#P IMM.

doktorand i internationell politik.

#P IMM.

Redaktör: Carina Stensson, Biträdande redaktör: Björn Jorner, Mejl: debatt@svd.se, Telefonnummer: 08-135149, Twitter: @SvDDebatt, Facebook: SvD Debatt.

