Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
äg·ande|rätt·en●lagligt grundad rätt att äga ngt
och därigenom fritt förfoga över det
jur.sese1äga 1
JFRcohyponymbesittningsrätt
han innehar gården med full äganderättbesittningsskyddet är så starkt att det närmar sig äganderätt○ofta ngt abstraktare om den underliggande rättsprincipeni germansk tradition fanns ingen personlig äganderätt till mark utan gården tillhörde ättenäganderätt (till ngt)sedan 1680