substantiv ~en ~ar
ägo|del·en●ofta plur.
enstaka (flyttbart) föremål som ngn äger
hush.JFRcohyponymtillhörighet 1cohyponymegendom 1
hans personliga ägodelarmotorcykeln var hans käraste ägodelhon ville inte ha några av hans efterlämnade ägodelarhon avskydde att han betraktade henne som sin ägodelsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. äghodel