Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
äkt·en·skaps|brott·et●otrohet inom äktenskap
släkt.JFRcohyponymhor
ända in på 1940-talet var äktenskapsbrott i princip straffbarti England var äktenskapsbrott länge den enda erkända grunden för skilsmässaett äktenskapsbrott (mot ngn)sedan 1755