Svensk ordbok 2009, webbversion

äk`tenskapsbrott substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en äkt·en·skaps|­brott·eto­trohet in­om äktenskap släkt.JFRcohyponymhor ända in på 1940-talet var äktenskapsbrott i princip straffbarti Eng­land var äktenskapsbrott länge den enda erkända grunden för skils­mässaett äktenskapsbrott (mot ngn)sedan 1755