Svensk ordbok 2009, webbversion

änk`a substantiv ~n änkor änk·an●tidigare gift kvinna vars make av­lidit och som inte gift om sig släkt.yrk.änkeståndänkan efter sjö­kapten NNhan lämnade inte mycket efter sig till änkan och barnen○i sammansättn. äv. om kvinna vars make är bort­rest el. helt upp­slukad av viss verksamhetofta skämts.fotbollsänkagräsänka(ngns) änka, änka (efter/till ngn)svarta änkanhonan av en liten, svart och mycket giftig nord­amerikansk spindel​ svarta änkan har fått sitt namn av att honan dödar och äter upp hanen efter full­bordad parning sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. änkia, bildat till enka ’ensam­stående; enda’; jfr enkom Glada änkan.Svensk titel på operett av Franz Lehár (1905)