substantiv ~t ~n
änn·et●ansiktspartiet mellan ögonen och hårfästet
åld.anat.JFRcohyponympanna 3
ett ljus tycktes skimra kring hans ännesedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. änne; bildat till en sidoform till and- ’emot’, i anlete, 2ända
Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne som länkar och spänne och stråldiadem om ditt hår.Gustaf Fröding, Det borde varit stjärnor (i Stänk och flikar, 1896)