Svensk ordbok 2009, webbversion
ä`rbar
adjektiv ~t
är·bar●som visar god sexualmoral
enl. vissa (äldre) föreställningar; mest om kvinna
ngt åld. el. skämts.admin.sociol.JFRcohyponymsedesamcohyponymtuktig
en ärbar hustruhan gifte sig med en ärbar flicka av god familjsedan 1642