Svensk ordbok 2009, webbversion
ä
`
rebetygelse
substantiv
~n ~r
äre|be·tyg·els·en
●
handling som visar hög uppskattning för ngn
komm.
sedan 1740
substantiv ~n ~r
äre|be·tyg·els·en●handling som visar hög uppskattning för ngn
komm.sedan 1740 substantiv ~n ~r
äre|be·tyg·els·en●handling som visar hög uppskattning för ngn
komm.sedan 1740