Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
är·lig·het·en●det att vara ärlig
psykol.seseärlig 1
ärlighetskravintellektuell ärlighetärlighet (i ngt), ärlighet (mot ngn)i ärlighetens namnsenamn 1
ärlighet varar längsti det långa loppet är ärlighet bästoch inte oärlighet
han har inget till övers för nödlögner utan anser att ärlighet varar längst
sedan 1782