Svensk ordbok 2009, webbversion

ånyo [åny`oel.åny´o] adverb å|­nyopå nytt ngt åld.tid.JFRcohyponymomigen frågan bör ånyo före­läggas riks­dagen för prövningsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. a nyio; till 3å och en gammal böjnings­form av ny