Svensk ordbok 2009, webbversion

å`rder substantiv årdret el. ~n, plur. ~, best. plur. årdren årdr·etett krokformigt redskap som dras genom jorden för att luckra upp den mest histor.jordbr.verkt.JFRcohyponymplogcohyponymharv sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. arþer; grundbet. ’redskap att plöja med’; besl. med bl.a. lat. ara´trum ’plog’; jfr ärja