Svensk ordbok 2009, webbversion
å
`
rtull
substantiv
~en ~ar
år|tull·en
●
stöd på båtreling för åra
sjö.
JFR
cohyponym
årklyka
det gnisslade rytmiskt från årtullarna
sedan 1640
till
åra
och sv. dial.
tull
’trädtopp’; jfr isl.
þollr
’träd; stock; pinne’