Svensk ordbok 2009, webbversion

å`syfta verb ~de ~t å|­syft·ar1peka ut (person eller före­teelse) som före­mål för beskrivning komm.JFRcohyponymavse 2cohyponymmena 2 vilka ”experter” är det egentligen som åsyftas?åsyfta ngn/ngtsedan 1773till å och syfta 2ha som mål vanligen om ngn form av verksamhet komm.JFRcohyponymsyfta 3 medicinen gjorde inte åsyftad verkanen politik som åsyftade att minska arbets­löshetenåsyfta ngt/att+Vsedan 1841Subst.:vbid1-400408åsyftande