Svensk ordbok 2009, webbversion

å´tel substantiv ~n åtlar åtl·ar●(del av) död djur­kropp som an­vänds som lock­bete för rov­djur och fåglar jakt.zool.SYN.synonymluder 2 åteljaktsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. atol, atel; besl. med äta; jfr 3åt