substantiv ~en ~ar
åt|hut·ning·en●kort, kraftfull tillrättavisning
i ord el. på annat sätt
komm.JFRcohyponymavhyvlingcohyponymuppsträckning
de störande eleverna fick sig en ordentlig åthutningen åthutning (av ngn)sedan 1923till huta åt
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
åt|hut·ning·en●kort, kraftfull tillrättavisning
i ord el. på annat sätt
komm.JFRcohyponymavhyvlingcohyponymuppsträckning
de störande eleverna fick sig en ordentlig åthutningen åthutning (av ngn)sedan 1923till huta åt