SAOLhist

ö`ga

substantiv ~t ögon ög·at1ofta plur., särsk. i sammansättn. (ettdera av två) yttre synorgan med framträdande placering och tydlig form och färg hos människor och högre djur normalt klotformat och liggande bakom en tillslutbar öppning i huvudet; äv. om enklare organ med samma funktion hos lägre djur med.JFRcohyponymsyn 1 ögonlockögonvråhennes ärliga blå ögonhon har blont hår men bruna ögonhans ögon var blodsprängda av sömnbristhan miste synen på ena ögatreflexerna i kattens ögonvissa bläckfiskar har nästan lika välutvecklade ögon som däggdjuren○ibl. om konstgjord lins e.d.vanligen i sammansättn. cyklopögaglasögonkameraögateleskopögatittöga○spec. med tanke på (god) synförmågaibl. med tanke på speciellt sätt att seJFRcohyponymblick 2 konstnärsögabara skog så långt ögat nåddeen skytt med säkert ögahon har öga för vad som gör sig på kort○spec. äv. med tanke på ögonens förmåga att uttrycka sinnesstämningstora, sorgsna ögonhan såg henne djupt in i ögonenhon spärrade upp ögonen av förvåning○äv. om inriktning av seendet, särsk. för att vara uppmärksam el. för övervakning e.d.JFRcohyponymblick 1 här gällde det att hålla ögonen öppnahan fick allas ögon på sighåll ett öga på småbarnenpolisen har haft ögonen på NN en längre tid○äv. bildligt som uttryck för ngns personliga synpunkt, reaktion e.d.vi måste försöka se saken med deras ögonbetrakta världen med nya ögoni mina ögon har en oförrätt begåttsblått ögablåmärke runt ögatefter slag e. d. efter krocken hade han ett blått öga i en vecka det var nära ögatdet var inte långt ifrånvard. det var nära ögat att skidåkarna råkade starta en lavin fager under ögonenvacker att se påsärsk. om kvinnaurspr. bibl. hon hade ett behagligt sätt och var fager under ögonen finna nåd inför ngns ögonsenåd 2 fjällen faller från ngns ögonsefjäll 2 fort som ögatse1fort gnugga sömnen ur ögonensesömn göra stora ögonbli märkbart förvånad de gjorde stora ögon när en björn plötsligt korsade vägen ha ett gott öga till ngn/ngttycka om ngn/ngtäv. iron. hon är en hängiven cineast och har ett gott öga till gamla pilsnerfilmer ha grus i ögonensegrus ha ngt för ögonenha ngt som målurspr. bibl. på sommarhalvåret har hon bara träning för ögonen ha ögon i nacken se allt det gäller att ha ögon i nacken om man ska kunna hålla ordning på en stökig klass ha ögonen med sigvara uppmärksampå det som kan ses det gäller att ha ögonen med sig när man letar kantareller ha ögonen på skafttitta mycket uppmärksamt den hängivne samlaren bör ha ögonen på skaft ha/hålla/sätta en tumme/tummen i ögat på ngn/ngtsetumme inte tro sina ögoninte lita på att man sett rätt han kunde inte tro sina ögon när han såg den fyrfotade ankan kasta ett öga på ngtflyktigt granska ngturspr. bibl. hon kastade ett öga på poststämpeln och såg att brevet kom från Brasilien med blotta ögatutan optiskt hjälpmedelt. ex. kikare el. lupp Andromedagalaxen är det mest avlägsna objekt på himlen som kan ses med blotta ögat med glimten i ögatseglimt med öppna ögonmed full vetskap om eventuella (negativa) följder partierna gick in i samarbetet med öppna ögon mellan fyra ögonmed endast två personer närvarande han ville tala med henne mellan fyra ögon påsar under ögonensepåse se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt egetse1grand skämmas ögonen ur sigskämmas i hög grad programvaran är så dålig att företaget som utvecklat den borde skämmas ögonen ur sig slå blå dunster i ögonen på ngnsedunst 1 snabbt som ögatsesnabb spänna ögonen i ngnstirra oavvänt på ngn hon är en luttrad lärare som får stökiga elever att lugna sig bara genom att spänna ögonen i dem stå öga mot öga med ngn/ngtha ngn/ngt omedelbart framför sig plötsligt stod hon öga mot öga med en stor älgtjur vara en nagel i ögat (på ngn)senagel 2 öga för öga (och tand för tand)(vedergällning med) lika för likadvs. att ett straff ska vara av samma el. motsvarande slag som brottet; äv. i fråga om oförrätt e. d.urspr. bibl.sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ögha; gemens. germ. ord, trol. sammanhörande med lat. oc´ulus, grek. ofthalmos´ ’öga’; jfr ögla, ögna 2litet, väl framträdande märke vanligen antingen upphöjt el. nedsänkt i förhållande till omgivningen bot.den ena tärningen visade två och den andra fem ögon○spec. om knopp, särsk. groddknopp på potatisen utmärkt sättpotatis med många ögonsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser3öppning som bildas av tågvirke som förenas med sig självt i spetsig vinkel och alltså har en droppliknande form särsk. sjö.handarb.sjö.tekn.JFRcohyponym1ögla bändsla ett öga i skotet○äv. om annan (likn.) öppning i olika tekniska sammanhangkvarnstensöganålsögasedan början av 1300-talet (i sammansättn. vind-)Skåne-Lagen4tänkt mittpunkt hos viss företeelse meteorol.i cyklonens öga råder vindstilla men sjögången är kaotisk○äv. om tänkt utgångspunkt för vindvindögasedan 1864 i sammansättn. stormögaEtt öga rött.Titel på roman av Jonas Hassen Khemiri (2003); romanen är skriven på en sorts konstruerad förortssvenska