Svensk ordbok 2009, webbversion
[öŋ`na]
verb ~de ~t
ög·nar●ofta med partikelnigenom
snabbt och flyktigt se på eller läsa
komm.han ögnade lite i tidningen medan han väntadehon ögnade igenom rapporten och gjorde några understrykningarögna (igenom) ngt, ögna (i ngt)sedan 1685bildn. till öga
Subst.:vbid1-403210ögnande