Svensk ordbok 2009, webbversion

ögonblicklig [ö`-el. med två huvudtryck] adjektiv ~t ög·on|­blick·ligsom sker i (mer eller mindre) samma ögon­blick dvs. utan ngn fördröjning admin.tid.JFRcohyponymomedelbar 1 en ögonblicklig reaktionhan ljöt en ögonblicklig död vid frontal­krockensedan 1732