verb ömkade ömkat
ömk·ar●uttrycka sin ledsnad eller sorg
över ngn el. ngt; ibl. på ett nedlåtande sätt
komm.JFRcohyponymjämra sig
de ömkade sig över den fattige släktingens olycksödeömka sig (över ngn/ngt)sedan slutet av 1300-taletKlosterläsningfornsv. ömka sik
Subst.:vbid1-403564ömkande;
ömkan