Svensk ordbok 2009, webbversion

öm`se pronomen båda om två parter som in­går i samma (konkreta el. abstrakta) samman­hang Nollen smal dal, på ömse sidor om­given av branta fjäll­sluttningarstarka krafter verkade på ömse håll för en kompromisssedan 800-taletrunsten, Rök, Östergötlandrunform umisum (dat.), fornsv. ymse; urspr. plural­form av ymis ’om­växlande’; nordiskt ord av o­klart urspr.