substantiv ~t
önske|tänk·and·et●tänkande som styrs av ngns personliga önskningar
i stället för av fakta, erfarenhet, logiska regler etc.
komm.JFRcohyponymsjälvbedrägeri
det är bara önsketänkande att det ska gå att få ner inflationen utan att öka arbetslöshetenhans framtidsplaner byggde mest på önsketänkandesedan 1939