substantiv,
ingen böjning
1öster
geogr.SYN.synonym2ost
sese1öster 1
östfrontöstgränsösthimlenöstkustöstsidaöstsluttningsvag vind från öst○ibl. som konventionell beteckning på en av spelarna i ett bridgeparti e.d.Öst dubblade kontraktetsedan 1620till öster
2sammanfattningen av de länder i östra Europa som hade kommunistiskt styrelseskick
geogr.JFRcohyponym2väst 2
östblocköstmaktöstpolitikhon flydde från öst 1956sedan 1934Öst är öst och väst är väst, och aldrig mötas de två.Efter en dikt av R. Kipling (1889; svensk övers. av Bertel Gripenberg)
2öst
adverb
●öster
särsk. sjö., meteorol.geogr.sese2öster
sedan 1644