verb överansträngde överansträngt, pres. överanstränger
över|an·sträng·er●ofta perf. part.
anstränga så hårt att skada uppstår
särsk. med avs. på den egna kroppen
arb.hon blev överansträngd av allt arbete och tvingades sjukskriva sig○äv. bildligt med avs. på icke-levande företeelservårdbudgeten var överansträngdöveranstränga ngn/ngtsedan 1855Subst.:vbid1-404155överansträngande,
vbid2-404155överansträngning