Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`vermaga adjektiv, ingen böjning över|­maga(naivt och) över­modigt själv­säker admin.psykol.JFRcohyponymdumdryg äv. om handling e.d.hans övermaga attitydsedan 1787fornsv. oformagi, ovormaghi ’o­myndig; o­förmögen; som inte kan svara för sig själv’; besl. med förmå, förmögen