verb ~de ~t
över|mann·ar●vinna kontroll över (ngn) med fysiskt våld
komm.JFRcohyponymövervinnacohyponymbesegra
till slut lyckades sjukvårdarna övermanna den våldsamme patienten○äv. bildligtJFRcohyponymöverväldiga
dåsigheten började övermanna honomövermanna ngnsedan 1535Subst.:vbid1-405077övermannande