Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`verraska verb ~de ~t över|­rask·ar●få (ngn) att bli förvånad (och vanligen glad) genom att plötsligt göra ngt o­väntat komm.JFRcohyponymförvånacohyponymförbluffa överraska med en presentbarnen överraskade mamma med frukost på sängende överraskade genom att komma och hälsa påhennes o­väntade häftighet överraskade honomen överraskande upp­täckt○äv.över­rumpla åskan överraskade dem på hem­vägen○äv.o­väntat träffa på ngn, vanligen i ut­förandet av ngt generande el. förbjudet JFRcohyponymertappa han överraskade sin fru med NN i sängenöverraska (ngn) (med ngn/ngt/att+V)sedan 1626efter ty. überraschen med samma betydelse, urspr. militärterm; till rask Subst.:vbid1-405213överraskande, överraskning