Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`verraskning substantiv ~en ~ar över|­rask·ning·en●plötslig o­väntad händelse som orsakar förvåning ofta glad resp. o­trevlig så­dan komm.JFRcohyponymhäpnad överraskningseffektöverraskningsmomentöverraskningstaktiken an­genäm överraskningen trevlig överraskningen glad överraskningen o­behaglig överraskningen pjäs som är full av överraskningardet var inga större överraskningar i budget­propositionen○äv. om mot­svarande känslahon kunde inte dölja sin överraskningtill sin överraskning fann han huset tomtsedan 1797