Svensk ordbok 2009, webbversion
ö`verton
substantiv ~en ~er
över|ton·en●biton till viss grundton med högre svängningstal än denna
musikförsta övertonen ligger en oktav upp från grundtonen och nästa ytterligare en kvint upp○äv. bildligt om indirekt meddelad nyans e.d.religiösa övertoner i diktensedan 1867