Svensk ordbok 2009, webbversion
ö`verträda
verb överträdde överträtt, pres. överträder
över|träd·er●gå förbi
gräns e.d.
jur.komm.○vanligen bildligt med avs. på förbud e.d.överträda gränsen för det tillåtnaöverträda sina befogenheter○spec.bryta mot
lag e.d.
överträda lagenöverträda förbudetöverträda de stränga sekretessreglernaöverträda ngtsedan 1436förlikningsfördrag mellan kung Erik och rikets inbyggare (Sveriges traktater)fornsv. owerträdha; efter ty. übertreten med samma betydelse; jfr 2träda
Subst.:vbid1-405810överträdande;
överträdelse